Nu när vimplarna haft sin storhetstid i evigheter och var och varannan kvinna sytt egna sådana,
då har jag förlikat mig med tanken.
Det krävs tydligen ett treårskalas för att få tummarna ur och vägleda dom fram till min vän symaskinen.
Och nu när det väl är gjort, har jag visst fått mersmak.
Snyggt! Ja, jag älskar vimplar!
SvaraRaderaKram Jenny
Tack Jenny. Ja, nu måste jag ha ännu fler! Kram
SvaraRaderaKanonsnyggt! Vimplar är super tycker jag, man blir liksom lite glad av dem :). Kram Jennifer
SvaraRaderaBravo! Jag har inte gjort min första ännu, men det kommer jag göra, en vacker dag... :) /Nellie
SvaraRaderaSkönt att jag inte varit ensam Nellie :-)
SvaraRaderaJa! Det är så festligt med vimplar!
SvaraRadera