Baddare

Bläddrar i Sydsvenskans bilaga och får syn på en artikel med ett bekant namn. Det är namnet på den barnmorska som som förlöste mig när I kom till världen. Hon som hejade på, vägledde mig och gjorde "halva" jobbet. Utseendet känns inte lika bekant, men namnet absolut. Mitt största och första minne av henne var när jag låg i intagningsrummet där jag fått vänta en halv evighet (förlossningen var full och enligt ctg-kurvan var jag visst inte så nära en leverans) och hon kom fram till mig och meddelade att "Du kan nog räkna med att få åka hem igen, efter att läkaren undersökt dig". Jag hade en helt annan känsla, jag var där för att föda barn. Och jag hade rätt! Fyra timmar efter undersökningen var vi inte längre två utan tre!
Minns det som igår och det känns inte alls som att det har gått fyra och ett halvt år sedan dess.

I eftermiddags kom det hem en mycket lycklig liten grabb efter sin simskola. Han hade nåt han ville visa. En baddare! Killen var så stolt! Mamma hans - stolt i kubik. Min lille prins, nu så stor att han tagit första simmärket. Ofattbart. Jag hinner inte riktigt med. Smått tårögd över att se lyckan i hans ögon...


Bilderna får inte kopieras eller användas utan min tillåtelse