...just gotta ride it.
Fina minnen till den låten. Jag och Daloms bästa tjej i en liten (röd tror jag) bil körandes i Falun för drygt tio år sen. Vi hade handlat upp stora delar av mackens fredagsgodis och sjöng glatt med i låten på vägen hem. Varje gång jag hör den eller tänker på den, så tänker jag också på min sköna Faluböna :-)
Det är precis så livet är, som en berg-och-dalbana. Ibland går det uppåt och ibland neråt. Det är det som är själva livet, även om det är tungt när det dalar. Idag har det inte varit min dag, bortsett från eftermiddagens uppskattade tur till Kyrkans Hus med barnen för sång och lek. Annars har det varit en sådan dag man bara vill stryka ett streck över. Men efter regn kommer solsken. Och imorgon är en annan dag...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar