Nästa station - Ekorrhjulet

Semesterns sista dag. Då våra gemensamma lediga dagar för kvartetten närmar sitt slut. Även om jag är ledig några veckor till, så känns det bistert. Tomt.

Hela familjen ligger kvar i sängen denna sista lediga morgon. Denna regniga morgon. Lilla E ligger och klappar min kind med sin hand. Nätta, försiktiga smekningar. Varsamt. Jag känner mig lycklig som får ligga där i en alldeles för smal en-och-sextio-säng med dom som betyder mest för mig. Snart tar en ny epok av livet vid. En epok med mindre gemensam tid tillsammans. En tid då vi måste värna extra mycket om de stunder vi får tillsammans efter förskola och jobb.

För tankarna till vad vi gjort under semestern. Tiden har gått så snabbt, men vi har fått uppleva mycket tillsammans. Kanske blev det inte som vi tänkt från början, men det blev bra. Vi har träffat nästan alla våra vänner (de övriga får vi njuta av i höst istället), haft nästan ett tiotal dagar på stranden, varit en vecka i Stockholm hos min syster, haft highlife på Kulhuset, hälsat på djuren på Skansen, fikat mycket, läst böcker, ätit pizza på stranden en sommarkväll, slutat med napp och övat på livet utan blöja, åkt ånglok, picknickat på ett regnigt och stormigt Österlen, städat alldeles för lite, lekt på en av temalekplatserna i stan, ätit glass på Lilla glassfabriken och jag har börjat några morgnar i yogagläntan.

Fyra veckor går fort. Om en vecka är det dags för inskolning. Och denna sista vecka som är kvar, ska jag ägna extra mycket åt mina små. Njuta extra mycket. Kramas extra mycket. För snart är vi inne i ekorrhjulet...



Bilderna får inte kopieras eller användas utan min tillåtelse