Dan före dan

Så vitt ögat kan se. Smällebär i all sin prakt. De som lyser upp de uttråkade och gröna markerna i Skåneland. De som saknar vita flingor längst upp på sin hjässa.

Kan inte påstå att jag direkt saknar snön. Men hellre höra snön knarra under skorna, än att tvinga sig ut i denna grå dyngiga massa. Dag ut och dag in. Inte konstigt att man känner sig som trött, tröttare, tröttast. Imorgon är ledigheten slut och allvaret är åter på sin plats. Det är goodbye ligga-å-dra-sig-i-sängen. Och hello till långa arbetsdagar och klocka-på-ringning.