Trots sju års boende i vårt hus, saknas det en och annan taklampa. Man vänjer sig liksom utan och glömmer sedan bort.
Maskrosen har länge legat mig varmt om hjärtat. För någon vecka sen slog jag till och sen fick mannen sätta ihop. Allt enligt Ikeakonceptet. Nu hänger den så vackert i taket i väntans tider. Väntar på en elektriker, som kan fixa och trixa. Dra sladdar och dona. Sen ska den lysa vackert få. Så fort jag knäpper med fingrarna och säger "Light, please!"
Vi har valt att dela ut en blog award till dig! Vi blir alltid lika glada över dina fina kommentarer.
SvaraRaderaKram Jennica & Nellie