Det är en sån lördag.
Då det går i ett.
Från tidig morgon.
Till kväll.
Jag lyckas dock få till det.
På min promenad.
Egentligen är jag inte tillräckligt uppvärmd.
Så jag börjar tveka en kilometer innan bryggan.
Min promiskompis insisterar på att vi ska springa.
För jag har lurat henne att det är varmt i solen. Den som försvann.
Så hon fryser.
Och jag tvekar.
Men den där kilometern är vad som behövs för mig.
För att jag ska slänga av mig kläderna på bryggan.
Och förenas med det tiogradiga vattnet.
Jag vet inte om temperaturen gör sig rättvis.
För jag hinner knappt slänga i mig själv och badtempen,
förrän vi är på väg uppför stegen.
Igen.
Men nu har jag gjort DET!
Årets första dopp.
Och den där känslan på bryggan efteråt.
Den har jag längtat efter.
Amen
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar