Jag tror det måste vara så

Söndagkväll.

Luften är varm. 

Stilla.

Och tyst.

Jag gör det jag längtat efter.

Som jag önskar att jag gjorde så mycket oftare.

Marinerar mig i loungesoffa.

Med en bok.

Mörkret breder sakta ut sig.

Och jag struttar fortfarande runt i bikini.

Halv elva på kvällen.

Och jag har inte ens fått piggaskinn.

Söndagkväll.

Den första den här semestern.

Med vetskapen om att ingen klocka ringer imorgon måndag.

Att jag har en hel ledig dag framför mig.

Och sen ytterligare trettio till.

Det måste vara årets bästa sommarkväll.

Att ha allt det där framför sig.

Lediga dagar.

Och sommarkvällar i loungesoffan.

Bästa sommarkvällen alltså.

Jag tror det måste vara så.