När man får evakuera till nedanvåningnen

Det finns inte så många ställen att vara på i den här värmen.

Så idag kör vi all-in. 

Parkerar solstolen på stranden, kvart i tio.

Doppar oss innan morgonkaffet och frukosten dukas fram. 

Det är fina grejer det.

Och en finfin start på dagen.

Sen sluter vänner upp från höger och vänster.

Vågorna bjuder upp på evighetsbadande 

och innan vi egentligen förstått hur det gått till,

så har iallafall jag och lil’sis hängt där i sju och en halvtimme!?

Det syns. 

Och känns. 

Trots solskyddsfaktor, 

är vi som nykokta kräftor när vi kommer hem.

Sånt som inte känns i vågorna 

och i ljumma sommarvindar.

Men sen.....

Särskilt när man ska lägga sig.....

Nätterna hemma i Skåne är varmare än i fjällen.

På ovanvåningen har vi trettio grader

och ute står luften still. 

Han-jag-är-gift-med är som Jesus.

Gör underverk.

Får ner temperaturen till tjugotvå på undervåningen.

Och vi möblerar med madrasser i hall och gästrum.

Så det är där vi tänker husera nu.

Och en tid framöver. 

I en salig, jäkla röra.

Men åtminstone i en sval röra.