Monkey buisness

Det känns mindre smärtsamt att göra det här. 

To go with the flow,

när sommartid förvandlas till vintertid.

Så vi utnyttjar extratimmen på morgonen.

På bästa sätt. 

Inte genom att sova lite extra.

Nä, det är inget för våra kids.

Utan genom att låta dem trycka i sig 

en extra donut till frukost.

(jag vet, jag är en oansvarig förälder)

Sen pallra oss iväg med Seat'en

(hej, vi tar seden dit vi kommer)

och låta den rulla hela vägen till -

G.I.B.R.A.L.T.A.R!

Det är en liten touch av Wahlgrens family,

när vi rullar runt på olika främmande gator och torg.

Den som kör bilen, har lite dåligt orienteringssinne..

Och den som är gps-slash-kart-ansvarig,

är lika begåvad med vilket som är höger och vänster......

Say.no.more.....

Men vi hittar till La Linea.

Har med oss alla fyra passen.
Tar sikte på landningsbanan som man måste passera.

Trampar säkerligen i en turistfälla,

direkt efter engelska passkontrollen.

Och låter oss övertalas,

 att betala för en guidad minibusstur.



Ni vet, det låter bra.
Hela vägen upp till toppen
(almost)
och stopp vid sundet för att se Afrika (ovan).
Därefter gigantiska stalaktiter och stalagmiter i St Michaels grotta.
Militärtunnlar.
Slott och koja.
Och nånstans där i mitten -
the Monkey buisness.

Taget!



Och den är bra.
Den guidade turen.
Men om vi ska vara helt ärliga,
så är det ändå mest för apornas skull.
Underhållningarnas underhållning.



Det är "små" cirkusapor hela högen.
Hoppar runt på biltaken,
som om de vore på raveparty.

I said "Oh my God", I see you walking by
Take my hands, my dear, 
and look me in your eyes.
Just like a monkey,
I been dancing all my life.
And you just beg to see 
me dancing one more time...

(Tones and I, Monkey Dance)

På vägen ner får apostlahästarna jobba.
På naturvägar.
Genom gränder.
Och torg.
Förbi engelska pubar.
Och röda telefonkiosker.



England fast i Spanien.
Typ.
Med los passaportes i ryggsäcken.
Och ravedansande apor på biltaken.
Gibraltar,
en helt vanlig söndag.