onsdag 10 juli 2019

En gång var jag i Halmstad, två gånger

Trion är på äventyr.
Lämnar Skåne för Halland.
Lämnar Guldkusten för Bästkusten.
Strax efter gränsen - där landskapen möts -
hämtar vi upp mamma-slash-mormor.

Vi rullar vidare.
Med siktet på go´fika i Halmstad.
På goda bullar,
på ett ställe som stått på min bucketlist över ett år.

Ja men, ni fattar.
Det är nästan både religiöst och heligt.
Jag är grymt laddad.
Och har kört femton mil.
Vi är på väg att avverka den sista,
när mamma tittar på vägbeskrivningen och säger:
"Är du säker på att det är öppet idag? 
Här står det att det är stängt på måndagar"
Ridå ner.
Hela vägen till golvet.

Jag har förhört mig med bageriet på Instagram.
Kollat så att de inte har semesterstängt denna vecka.
Nädå, det är öppet som vanligt.....
Men jag har missat att de vanliga öppettiderna,
 innebär stängt söndag och måndag.


Fast vad säger man liksom?
"Haha, lika lång väg tillbaka?"
Eller "en gång var jag i Halmstad två gånger?"
Jodå, på måndagen står jag utanför och tittar in genom fönsterna.
Sen kör jag sex mil.
Hem till mamma.
Blir uppassad.
Och sover.


Och sen på tisdagen står jag där igen.
På trottoaren.
I en lång kö ringlandes utanför bageriet.
Utanför Feldt´s Bröd & konfekt.
Dreglandes över alla bakverk.
Över bullarna,
som försvinner i rekordsnabb fart.
Ja her.rej.is.ses vad folk handlar bullar!
Det borde nästan varit krigsransonering på dem.
När vi kommer fram till kassan,
finns det 1 kvar?!


Fast jag fattar åtgången.
Det gör jag.
Smaskiga, så det räcker och blir över.
Och efter detta besöket, funderar jag allvarligt på att viga all min fritid 
åt att lyckas baka lika goda bullar.
Jo, på riktigt!


Big Bro snor åt sig sista bullen.
Medans jag och lil´sis knaprar loss på goda skapelser av choklad.


Här är han.
En nöjd fikakung.
Och jag är nöjd jag också.
Även om jag hade drömt om bullfrossa.
Men jag snor åt mig en stor tugga av hans vaniljbulle.
Och efteråt vandrar vi vidare.
Bort till Feldts cykel och socker.
För köpa med oss en bulle,
till han-jag-är-gift-med-och-som-ännu-inte-fått-semester.
Fraktar den hela vägen hem till Guldkusten.
Och snor åt mig en fjärdedel av denna,
innan jag bjuder bort resten helt och hållet.

Go´fika.
Tillslut alltså.
Efter ett års längtan.
Och en jädrans massa mil.
Men jag hoppas snart på ett återseende.




Inga kommentarer:

Skicka en kommentar