Årskrönika

I mål!
Året är slut och nyårslöftet har hållits - hela vägen. Troligtvis för första gången.
Om det blir några nya löften inför kommande år? Ytterst tveksamt.
Men året som gått ska summerars. Det hör liksom till med en årskrönika.

2010 - Årets:

Skönaste: Föräldraledigheten

Oväntade: En vit jul

Sorg: Pappas och mormor Ingas bortgång

Favorit-som-kommer-i-repris: Mallorca och Astrid Lindgrens värld

Projekt: Bildbehandlingskursen

Kärlek: Mina barn och min man

Konsert: Kent på Sofiero

Julklapp: Fotokurs hos Emelie Ohlsson

Fest: Hoppas jag på ikväll

Kalas: Dotterns 1-årskalas förstås

Efterrätt: Sommartårta med bär

Utveckling: Fotograferandet

Oro: E´s alla infektioner och sjukhusvistelse

Oavslutade: Bildbehandlingskursen

Succé: E´s babyrytmik. She loves it!

Förändring: I´s byte av förskola. Han klarade bytet med bravur, det gick sämre för mig.

Bristvara: Sömn, pengar och fritid. Det ingår i mammalediga kitet.

Ihållande: Min dåliga hårkvalitet. Har tröttnat på min polskrandiga, korta, stripiga frisyr nu. Ge mig tillbaka min page!

Kära återseende: Dejten med Karin, som jag inte sett på 4 år.

Klädinköp: Odd Mollykoftan. Som jag använt den!

Bok: Cancerkarusellen

Nykomlingar: Max, Jonna och Elise. Inte mina egna, men tres amigas har fått barn. + 16 till. Många barn blir det :-)

Gott slut!
Och gott nytt!

Se upp i backen!

Pulkaåkningen i måndags resulterade i en söndrig pulka. Kanske var lasset för tungt? Nåt gick iallafall galet. Och eftersom pulkadejt var inbokad som igår, var det bara för grabbarna att åka iväg och köpa nytt snöfordon - en kälke!

I - han svängde ner längs backarna. Ibland på gränsen till att volta. Kanske har han generna som rallyförare i blodet? Eller bara en massa tur.
E var inte de minsta intresserad av att åka ner för backarna igår. Varken med kälken eller sin babypulka. Hon kostade på sig ett åk tillsammans med mig, om hon fick låna kompisens svarta - och det fick hon. Sen var hon nöjd med det och bjöd istället på mindre muntert humör.

Idag var det helt plötsligt spännanade att susa nerför backarna. Upp och ner. Favorit efter favorit, i repris. Kanske har hon hittat sin grej?


Bilderna får inte kopieras eller användas utan min tillåtelse

En liten prinsessa

Bilderna får inte kopieras eller användas utan min tillåtelse

Läser just nu...

Familjens projektledare säger upp sig.


"Härmed säger jag upp mig från jobbet som familjens projektledare. Ett jobb jag aldrig sökt, har någon naturlig fallenhet för eller ens tycker är roligt. Jag har insett att detta bland annat kommer att påverka familjen på följande sätt:
1. Barnen kommer att bära udda kläder, inte ha nån mössa när frosten kommer eller skridskor nästa friluftsdag.
2. Inte heller kommer barnen att gympapåse med sig eller picknick när det förväntas.
3. Den sociala agendan kommer att haverar totalt.
4. Det kommer att bli rörigt och lukta illa hemma. Och ingen kommer nånsin att hitta något (för det finns fortsättningsvis ingen att fråga).

Trots detta väljer jag att säga upp mig. Från och med dagens datum har vår familj ingen projektledare. Jag vill gärna passa på att önska dig, min älskade man, lycka till!"

Gunilla Bergensten, fru

Nån som känner igen sig?

Mätt

Det har ätits julbord i dagarna fyra. Varje gång blir man så galet mätt. Konstigt nog finns det fortfarande ett litet sug efter julmat. Igår var J´s syster med familj här och jag bjöd för första gången på hemgjord sådan. Det var kanske inte första gången jag gjort Janssons eller köttbullar, men brunkålen var det premiär på. Det märktes. Det var inget fel på den, men inte så god som mamsens. Det blir till och jobba vidare på den tills nästa år.

Kvar finns det bara lite sill, skinka och lax. Vi stoppar där nu. Bortsett från en skinkmacka eller laxknäckis till kvällen. Det kan man njuta av några dagar till. Lillasyster tipsade om en ny favorit - knäckemacka med lax, gräddfil och hovmästarsås. Min nya julcraving och den kommer garanterat att hänga med mig nästa år. Tror det slinkit ner en sju, åtta sådana knäckisar sen julafton. Nu är vi på sista varvet...


Bilderna får inte kopieras eller användas utan min tillåtelse

Julpuss

När jag kom hem till mamma i fredags upptäckte jag den här jultavlan. Som jag broderat när jag gick i åttan eller nian. En tomtepojke som pussar en tomteflicka. Precis som årets julkort. Inte hade jag en aning om att jag tjugo år senare, helt omedvetet, skulle ta en identisk bild på mina barn... Ännu mindre att det skulle bli just en pojke och en flicka.


Bilderna får inte kopieras eller användas utan min tillåtelse

Bästa julklappen

Vad slår en kärleksfull julpuss från barnen?


Bilderna får inte kopieras eller användas utan min tillåtelse

Halleluja!

Efter en intensiv julafton med isig motorvägsresa i låg hastighet, födelsedagsfirande, massor med god mat, en stundtals Di-Leva-dialektal tomte (rolig och trevlig), uppspelta barn dränkta i julklappar så saktades tempot ner idag.

Uppe före tuppen var mamsen och jag. Gav oss ut i kylan med knastrande snö under kängorna, på väg mot kyrkan. På väg stämningsfull julotta. Om vi hoppat ur sängarna lite tidigare och hoppat i den arktiska munderingen, så hade vi fått en uppiggande promenad genom den vintervackra morgonen i tretton minus. Men latheten satte stopp och vi tog bilen istället. För att spara tid och spara på kroppsvärmen.
Längesen senaste julottebesöket, men ack så stämningsfullt. Julpsalmer och körsång. Tur att de fanns där, kören, för att stötta oss övriga falsettröster. Klockan sju på morgonen är jag allt annat upp uppsjungen och välstämd. Jag tackar proffsen för vacker och stämningsfull skönsång. Och mamma, som väckte mig imorse. Där i kyrkan, får "Stilla natt, heliga natt" en helt annan betydelse. Som kontrast till självaste julafton. Underbart att få uppleva båda. En riktig jul.

Promenad blev det ändå. Med min gamla barndomsvän som också firade jul i våra hemtrakter. Annars är avståndet drygt 70 mil, men vi försöker ses en liten stund just vid denna högtid. Och trots att det är så sällan vi träffas, så känns det ändå som igår. Det är lycka att ha sådana vänner och jag är lycklig som har några sådana.
Tack för att ni finns!

Födelsedag

Av tradition och rättvisa brukar vi fira varannan julafton hos J´s föräldrar och varannan hos mina föräldrar. Perfekt - alla vet vem som ska vara hos vem och ingen blir besviken. Dom vi inte träffar den 24:e, firar vi med den 25:e eller 26:e istället. Dessutom är det tajmat med min systers familj och J´s systers familj.

Men julafton för två år sen såg väldigt annorlunda ut. Jag var gravid i fjärde månaden och hade soffan som bästa vän. Då vila var beordrad så var det inte ens att tänka på att ge sig iväg flera mil för att fira jul. Mamma och pappa kom istället hit och vi firade vår första jul här hemma.

Men det var ju inte bara jag som låg ner den dagen - det gjorde även min syster. Även hon gravid, men i vecka 40+. Fast vad jag vet så var det ingen soffa hon låg på utan i förlossningsäng.
Fem eller sex dagar över tiden, tyckte bebisen att det var dags att titta ut. På självaste julafton... En dryg timme före midnatt. Som ett litet Jesusbarn.

Så idag blir det först 2-årskalas. Vi ska fira 08:an - i dubbel bemärkelse. Presenter ska öppnas och tårta ska ätas. Och självklart en trudelutt av "Vi gratulerar". Sen ska vi fira julafton....

Lucka 24

Från oss alla, till er alla.

En riktigt God Jul!


Bilderna får inte kopieras eller användas utan min tillåtelse

Saffransbullar med vit choklad

Att göra eller inte göra - det har varit frågan. Redan förra året bakade jag dom här saffransbullarna och blev väldigt förtjust. Hade först planerat att göra dom denna julen år också, men med tanke på att den här familjen redan klämt 60 vanliga så kändes det onödigt. Men vad fasen, det är bara jul en gång om året. Sen dröjer det ju elva månader tills nästa lussebullsätande.



Saffransbullar med vit choklad

Ingredienser:
200 g smör
5 dl mjölk
50 g jäst
2 kuvert saffran à 0,5 g
salt
2 dl socker
13-14 dl vetemjöl

Fyllning:
75 g smör
200 g vit choklad
½ dl socker

1 ägg
pärlsocker

Gör så här:
Smält smöret i en kastrull och häll i mjölken. Värm blandningen till fingervarmt. Smula ner jästen i en degbunke. Häll över mjölk- och smörblandningen. Blanda ner saffran med salt och socker. Rör ner mjölet lite i taget, tills du har en smidig deg. Låt degen jäsa övertäckt i ca 30 minuter.

Sätt ugnen på 225 grader. Dela degen i två delar. Kavla ut, bre på smör, strö över hackad vit choklad och socker. Rulla ihop degen och skär i bitar. Jäs under bakduk i 30 minuter.

Pensla med uppvispat ägg och strö över pärlsocker. Grädda i mitten av ugnen i 5-8 minuter.

Bilderna får inte kopieras eller användas utan min tillåtelse

Lucka 23

Dan före dan. Uppspelta barn. "Imorgon är det julafton!" "Imorgon ska jag få julklappar!"

Dagens lucka innehöll en liten utflykt för I´s del med sin pappa. Vilket visade sig delvis ha handlat om julklappsinköp till mig. J försökte smuggla in något i gömmorna när de kom hem igen och lyckades bra med det. Egentligen helt onödigt med smuggling då I redan i hallen berättade för mig att jag ska få en julklapp imorgon. "Choklad. Du ska få choklad imorgon, mamma"

Det var den överraskningen. Fast å andra sidan fick jag ett gott skratt - helt oväntat. En överraskning i sig.

Lucka 22

Valfri hyrfilm via teveutbudet. I slog till på Toy Story 3. Givetvis ingick lite biogodis, såväl hemlagat som köpt. Allt till belåtenhet.

Själv tog jag tillfället i akt att julstäda lite. Känns som att jag kämpat med det hela dagen - lite av moment 22. Att städa när man har småbarn, är som att skotta snö när det snöar. Båda moment känns välbekanta i dessa dagar.

Lucka 21

Apelsiner med nejlikor. Doftar underbart och juligt!


Bilderna får inte kopieras eller användas utan min tillåtelse

Nu vänder det..

Vintersolstånd. Efter en lång tid då mörkret smugit allt närmre, så vänder det äntligen mot ljusare tider. Sakta, sakta... Lång väg kvar till våren och sommaren, men det går åt rätt riktning nu. I snigelfart.
Under tiden får vi njuta av riktig vinter - vit sådan, då den är som bäst.

Men inte bara mörkret vänder utan även lilltjejens hälsotillstånd. Förhoppningsvis.
Var hos örondoktorn med I för rutinkontroll av rören i öronen. Dom satt fortfarande kvar och gjorde gott, men med riktning på väg ut. Eller som Peter Jihde skulle sagt, "dom hänger löst".
Passade på att be doktorn om öronkoll på E också. Näsan har runnit ett tag och lite gul gojs har flyttat in i ögonen senaste dagarna. Nätterna har dessutom varit stökiga. Min misstanke om att ögoninflammation är lika med öroninflammation blev bekräftad. Jo så var det. Årets femte sådan.
Har glatt mig åt att hon lyckats ha fem-sex förkylningar i höst utan att bacillerna satt sig i öronen. Den här gången gick det inte vägen. Det är bara hoppas på att vi inte ska inledas i antibiotikaträsket igen, ett halvår framöver.

Monika Ahlbergs wienernougat

Monika Ahlbergs wienernougat

Ingredienser:
100 g flagad mandel
250 g nougat
150 g mörk choklad

Gör så här:
Rosta den flagade mandeln gyllenbrun i en torr och inte alltför het stekpanna. Ställ åt sidan.
Ställ en skål eller tallrik över en kastrull till hälften fylld med kokande vatten.
Smält nougaten i ett vattenbad.
Finhacka den mörka chokladen och låt den smälta ner tillsammans med nougaten i vattenbadet.
Blanda ner den rostade mandeln.
Häll upp massan i en avlång form klädd i bakplåtspapper.
Låt stelna och skär sedan i bitar.

Bilderna får inte kopieras eller användas utan min tillåtelse

Chokladrutor med röda torkade bär och marshmallows

Chokladrutor med röda torkade bär och marshmallows

Ingredienser:
200 g vit choklad
1 dl röda torkade bär, tex tranbärsblandning
1/2 dl vispgrädde
1 dl marshmallows, gärna minimarshmallows

Gör så här:
Finhacka chokladen. Koka upp grädden i en liten kastrull. Ta den från värmen. Tillsätt chokladen. Rör om tills det smält.
Klä en form (ca 10 x 15 cm) med plastfolie. Sprid ut de röda bären och minimarshmallows (eller vanlig storlek som grovhackas) jämnt över formen.
Häll chokladsmeten i formen. Låt stå i kylen ca 4 timmar, tills chokladen stelnat.
Skär i små rutor och förvara svalt i en burk med smörpapper mellan lagren.

Bilderna får inte kopieras eller användas utan min tillåtelse

Lucka 20

Julgodisfabriken är igång.
Förra året var vi tidigt på det. Det misstaget gör vi inte om, det fanns nämligen inget kvar till självaste julafton.

I år blev det tre nykomlingar för vår del - tryffel, chokladrutor med torkade bär och marshmallows och Monica Ahlbergs wienernougat.
Efter att ha smakat godsakerna, har jag hittat en favorit - Chokladrutor med torkade bär och marshmallows.

Ja, nu återstår bara att gömma godiset. På ett bra och hemligt ställe. Men så att man kommer ihåg vart, lagom till juldagarna.

Lucka 19

Uppfriskande kvällspromenad i min ensamhet. Ibland är det skönast så. Sällskap i all ära, men jag lider inte av att få glida fram över vackra vintergator och rensa bland mina tankar. Gå omkring i mörkret och kika in i alla julpyntade hus.
Förvånansvärt många var dock nedsläckta och tomma. Tomma på folk. Kanske är människorna på glöggfest eller har åkt iväg till varmare breddgrader för att att fira jul? Eller finns det folk som har vett att gå och lägga sig i tid? Det borde jag prova.

För glöggfest det har vi varit på - eller julhygge som vi kallar det. En tradition som en av familjerna i föräldragruppen bjudit in till i flera år. Mycket uppskattat och trevligt. Och förstås gott.
Helt plötsligt har danska aebleskiver blivit en del av mitt julfirande. Serverade med sylt och florsocker. Det slank ner en hel del. Jag skäms för att säga hur många. Men gott och trevligt var det. Och jag hoppas att vi får njuta av detta fler år.


Bilden är lånad

Lucka 18

Fyra kilometers pulkapromenad i jakten på tomten - svettigt.
Vi hittade honom och nu ligger önskelistan i tryggt förvar i tomtens säck. Det har I själv sett till att den gör.


Bilderna får inte kopieras eller användas utan min tillåtelse

Blue X-mas

Om man inte får klä granen i blått, så pryder vi väl nåt annat.
I smyg...


(Undertecknat Grabbarna Grus)

Bilderna får inte kopieras eller användas utan min tillåtelse

Lucka 17

"Granen står så grön och grann i stugan" .....

Tycker det är svårt att få till en fin gran, ni vet en sån där underbar "inredningsgran" som finns i tidningsmagasinen. Mission impossible. Iallafall för min del.
Fick tipset av min vän L att köra på mycket kulor och mycket ljus - små sådana.
Den linjen går vi på i år. Tvåhundra små lampor och kulor i guld, rött och silver. Hade killarna fått välja (vilket de fått göra två år i rad) hade de blåa även hängts upp. Men i år blev de (kulorna Blå) portade.

Först när den dekorerats färdigt i dagsljus, tyckte jag att det blev en variant sämre. På tok för lång giraffliknande hals, med sin långa långa topp. Lite för lång för min smak - inte helt tipptopp.
Men faktiskt, när mörkret lagt sig, så känns den riktigt gemytlig trots allt. Kanske inte så dum ändå? Inte som inredningsgranarna, men väldigt personlig.

Några klappar brevid, blir det inte dagarna innan. Dom julpresenterna som jag slår in, är E snabb på att öppna. Never ending story. Så en vecka framöver får dom gömmas på säkrare ställe och lagom till julafton - ja då får vi köra med kravallstaket.


Bilderna får inte kopieras eller användas utan min tillåtelse

Knep och knåp

Igår blev dom färdiga. Idag avporträtterade.
Den rackarns tomtefamiljen tog längre tid att göra, än jag hade trott. Troligtvis var det I´s tjat som tog mig igenom målandet, limmandet och mössetillverkandet. Tur det, annars hade dom kanske packats ner, ofärdiga, i en låda och sen fått hänga med de övriga julsakerna på vinden i elva månader.

Fast nu när de står där så fint uppradade kan jag inte sura åt dom. För de är ju faktiskt ganska charmiga. För charmades, det gjorde jag ju redan i affären.


Bilderna får inte kopieras eller användas utan min tillåtelse

Lucka 16

Kanske skulle det gjorts för längesen, men bättre sent än aldrig.
Nu är det hög tid att fixa önskelistan till tomten. Ja, jag skickade min för evigheter sen (och har fortfarande inte fått tjockt och glansigt hår), men I har inte tidigare satt sina önskningar på pränt. Jag tyckte det var en perfekt aktivitet för idag. Snöstorm utomhus och intresset för att skriva bokstäver är nu på topp.

Järnvägar, tåg och lego. Och bilar förstås.
Nu får vi se vad tomten har med sig i säcken nästa vecka.

Lucka 15

Stjärngossen är på väg att bli utrotningshotad. Den känslan har jag haft de senaste dagisåren. Och jag(vi) jobbar starkt på att få dessa söta gossar i strut att bli ihågkomna.

Imorse gick I´s luciatåg av stapeln på förskolan. Av ca 35 barn fanns det två stjärngossar i tåget. Den ena lämnade WO, gick och satte sig i mammans knä före startskottet. Den andra var min I. Den allra finaste vitklädde med "hatt", bland massor av tomtar och några pepparkakor, tärnor och lucior.

Under uppträdandets gång var det kameraförbud, med undantag för filmkameror. Väldigt sunt, tycker även en paparazzi som jag. Slippa ljudet av blixtar och bara titta på de underbara barnen och deras fina, fina sång. Ingen jakt på bästa bilden, bara titta, glädjas och vara här och nu.

Lucka 14

Luckan som planerats, men aldrig blev av. Tragiskt men sant.
Vi skulle pyntat det sista ikväll, med lite tomtar och grejor. Men det blev inte så. Jag kände ett stort behov av att åka iväg att köpa nåt nytt att ha i fönstret. Det som står tomt efter att vår ena elektriska ljusstake smälte/brann för två veckor sen. Lång historia, som tur var slutade i tid och lyckligt. Mycket, mycket obehagligt.

Jag hittade dock nåt att smycka fönstret med, men när jag kom hem var barnen vråltrötta och färdiga för tidigt sänggående.
Men pynta det ska vi och tar snart nya tag igen.

Lucka 13

Antar att det är idag det förväntas att jag ska skriva om det söta lilla luciatåget på dagis.
Men nä, nåt sånt blir det inte. Inte för att det inte var sött utan för att det helt enkelt inte gått av stapeln ännu. Senare i veckan är det dags och då hoppas jag att vi alla får avnjuta gossebarnets sång med kompisarna.

I ville, i stjärngosseskrud, dock lussa för oss här hemma ikväll och hade världens sötaste lilla lucia med sig i hälarna. Hon tyckte det var vansinnigt roligt att gå (läs halvspringa) efter sin bror som bjöd på allt från "Ute är mörkt och kallt" till "Tipptapp". Skulle gissa på en sex-sju låtar sammanlagt. Den lilla orutinerade bjöd mest på fniss, underbart sådant.

Barnen överraskades under eftermiddagen av en tripp till julavslutningen i Kyrkans Hus. Där var det dans kring granen, julfika och julklappsutdelning av självaste tomten. Jo då så att.... Härligt å se deras miner. I som verkade lite orolig över att inte få någon paket (det låg nästan längst ner i botten) och E som med skräckblandad förtjusning fascinerades av den röde figuren. Och hon förstod snabbt att här vankades det paket....

Lucka 12

Redan tredje advent! Oj vad tiden går.
Jag och J hade planerat att lämna bort barnen ett par timmar för att åka in till stan och handla de sista klapparna. Men E hade feber i natt, så jag fick åka själv och klara av min del. Inte lika kul då jag hade sett framemot lite vuxentid och lunch på stan. Men nu är jag iallafall klappad och klar. Kvar väntar bara inslagningen.

Det blev såklart en adventspresent till barnen idag - varsin julklappsstrumpa. Kände mig lite osäker på hur pass mycket det skulle uppskattas, men det har varit en riktig hit. De har sprungit runt här hemma med tomteluvor och "julklappssäckar" hela dagen. Bobby Caren har använts som släde - E längst fram, med I tätt bakom. Säckarna placerades i släpet. Sen har den ena utdelningsrundan efter den andra körts runt. Runt...och runt...och runt. Så roligt dom haft!

Lucka 11

Det börjar luta åt återlämning av böcker på biblioteket, så vi slog till på en sådan idag. Och framförallt lånade vi en hög med nya. "Vanliga" böcker och julböcker.

I dessa tider vill jag gärna hitta en bok som på ett enkelt sätt förklarar varför vi firar jul. Och jag lyckades faktiskt bra. Astrids "Jul i stallet" - lagom lång och lagom enkel.

Lucka 10

Pfefferkuchen. Hästar, grisar och ... Eller snarare hästar, elefanter, dinosaurier och traktorer. Och många fler.

E´s första reaktion när hon fick en degklump, var förstås att ta en tugga. Den hann inte ens landa på bordet. Men det föll inte i hennes smak (!?) och grimas utdelades istället för mersmak. Baka var sådär, äta riktiga "köpepepparkakor" roade mer.

I däremot gillar ju att baka och pepparkakor var förstås inget undantag. Men en liten förpackning färdig deg kavlas ju ut på nolltid. Iallafall tyckte jag att det gick snabbt, men det var nog å andra sidan alldeles lagom för de övriga två.



Bilderna får inte kopieras eller användas utan min tillåtelse

Lucka 9

Idag tog vi fram dom, ingredienserna till julpysslet som jag köpt på Panduro för några veckor sen. Där i affären, hade det klätts en underbart fin gran där julgranskulorna förstås var hemmadekorerade. Jag frestades av deras glashjärtan som målats i silverfärg och slog till på några sådana. Ja det ramlade ner lite annat i korgen oxå, men det har inte hunnit bli färdigt denna pysseldag. Men håll ut, I tjatar om det projektet hela tiden så det ska nog snart vara i hamn.

Iallafall, silverhjärtan. Jag tyckte att det var lite pilligt att måla det snyggt (lite som att få till ett nagellack jämnt och fint) och körde på tre lager (se vänster hjärta). I tyckte det var plättlätt och målade bara lite hur som (se höger hjärta). Och hur ofta är det inte som det enkla blir bäst? Jag tycker nog att hans hjärta blev finast.


Bilderna får inte kopieras eller användas utan min tillåtelse

Lucka 8

Filmtajm!
Och inte vilken film som helst, utan våra egna. Där barnen är huvudpersoner.
Oj, vad tiden går! Jag blev alldeles rörd till tårar när jag såg hur liten I var för två år sen. Så mycket som hänt sen dess. Och lilla E, även om jag tycker hon är helt underbar nu, så saknar jag ändå lite av bebistiden. Den tid som aldrig kommer igen.

Det är så underbart roligt med film och man borde filma mycket mer. Jag älskar foto, men film med sina små - är nåt alldeles, alldeles speciellt.

Lucka 7

Mindre kul aktivitet kanske, för såväl mig som min hjälpreda.
Men mer eller mindre ett måste i dessa tider, iallafall om man tänker skicka julkort till nära och kära. Och det brukar vi förstås göra.

Jag har skrivit adresser på ett antal kuvert och min hjälpreda fick hjälpa till med att klistra på frimärken. Svårt att fresta med till en början, men när jag förklarade att Postis Per brukar göra sådant - ja då var det annat ljud i skällan :-) Tom så att det var riktigt roligt när han provat på.

Nu har jag bara några kvar att skriva färdigt och snart kan vi bocka av det bestyret från listan.

Här och nu

Sa-ta-na-ma. Samma ord i 31 minuter. Upprepades sjungandes, viskandes och enbart för sig själv.
Sa-ta-na-ma har inget med den onde eller jädraranamma att göra, även om man skulle kunna tro på en sådan sammanslagning. Mantrat är energigivande och löser upp blockeringar inombords. Säg den som inte har sådana?

Jag hängde med hela vägen - hela 31 minuter i meditationställning. Dock tappade jag bort mig mentalt emellanåt. Det där med "här och nu" är rackarns svårt. Så lätt att börja tänka på om jag borde stryka några kläder till morgondagen eller att jag måste ta tag i den där fotokalendern som ska delas ut som traditionsenlig julklapp. Julkortet, dom måste skrivas och babysimmet - vem av oss tar det imorgon? Under 31 minuter hinner man tänka på mycket som småbarnsförälder om man får göra det i lugn och ro. 31 minuters privata tankar blandat med SaTaNaMa.

Ett tag, halvvägs, höll jag på att somna till - sittandes med benen i kors. Undrar om det också är typiskt trötta småbarnsföräldrar eller om de medelålders damerna kände likadant? Men nånstans kanske det var ett tecken på den fulla avslappning som mantrat gav? För tidvis denna halvtimme, fanns jag "här och nu". Och bortom allt tänkande och funderande. Ett skönt tillstånd även om det inte varade för evigt.

Lucka 6

Mor-och-son-fika på självvalt fik i byn.
Lillsyrran lämnades hos farmor och vi traskade glatt iväg. E var dock inte lika glad åt avskedet - men det hade gått över ganska snabbt. Nyttigt för oss alla tre. För mig och I att få mysa ensamma lite och för E att få vara med någon annan än föräldrarna sina.

Gott var det också! Vilket fika alltid är, förvisso. Mer eller mindre. Idag var det mer. Vi satt och småpratade lite och när I mellan varven kollade in liftbilen utanför, så kollade jag alla passerande i gallerian. Kul och mysigt på samma gång.

Snart vankas det "Sinnesfrid i juletid" för min del. Lite yoga, 31 minuters meditation och sen Jona´s egenbrygda the på det. Med härliga julkryddor. Allt för en god sak skull - alla insamlade pengar går till Bröstcancerfonden.

Lucka 5

Söndag och andra advent, detsamma som paketdags i kalendern.
Barnen fick varsin Astridfilm, perfekt ändamål för en slappedag. Skönt att kunna ta det lugnt dagen efter gymnastikavslutning, prinssess- och prinskalas samt myskväll med vännerna i Höör.

Prinsesskalaset ja. I var återigen ensam kille bland tio tjejer igår. Om det inte varit för honom hade kalaset enbart titulerat sig prinsesskalas. Men det går ingen nöd på honom bland kvinnfolket, inte ännu så länge iallafall. Det enda han kommenterade när han kom hem var att de ätit prinsesstårta. Men det fanns ju ingen KUNGATÅRTA?! :-)

Lucka 4

Julavslutning på familjegymnastiken för I.
Barnen var välkomna i "juldräkter" och bjöds på pepparkakor och dricka efter julgransdans och skeppsbrott. Smakade smaskens förstås...


Bilderna får inte kopieras eller användas utan min tillåtelse

Bitter

Känner mig bitter över gårdagens Idol. Olle var min klara favorit. Flickfavorit, förstås, men för en gångs skulle tycker jag att han är någon som gjort sig förtjänt av den titeln. En vuxen man, som inte charmar tjejerna med tandställning, igelkottsfrisyr i diverse färger eller tanig sjuttonårskropp.
Jag hade gärna sett honom i final med Linnea eller Weise. Nu blev det inte så. Däremot funderar jag starkt på att låta bli att se finalen nästa vecka. Jay, den store favoriten, har absolut talanger. Gillar man hårdrock, så gillar man Jay. Jag gillar inte hårdrock....

Lucka 3

Som favorit i repris från förra året, blev det julfika med gamla dagisgänget. I var helt ovetandes om detta tills kalendern "öppnades" imorse och blev glad som en speleman över att få träffa sina kompisar igen. Väntan blev låååång och på slutet roade han sig med att skriva ner en gästlista.


Eftermiddagen blev förstås trevlig med glögg, lussebullar och andra godsaker. Och såklart, trevligt sällskap! E var mammigare än mammigast och grät om jag avlägsnade mig en meter ifrån henne. Vill inte ens tänka på hur det skulle gå om vi skulle skola in henne på dagis i februari... Nä, vi suger på stanna-hemma-karamellen lite till...

Bilderna får inte kopieras eller användas utan min tillåtelse

Lucka 2

Dagens uppdrag visade sig vara en riktig favorit - pimp my pepparkakshus!
I kom ihåg förra årets byggprojekt och jublade redan när vi läst baksidan på hjärtat.

Here is the result of the year:

Bilderna får inte kopieras eller användas utan min tillåtelse

Lucka 1

Så var den då invigd, aktivitetskalendern.
Dagens mission för I (det blir mest aktiviteter för honom) var att följa med pappa till leksaksaffären och köpa en julklapp till sin syster. Det klarade han galant och kom gladeligen hem och sa att han hade köpt en hund till E. Jag påminde honom om att man inte ska säga högt vad man köpt till någon, för det ska vara en överraskning. Man kan ju viska istället om man vill berätta. I blev skitarg och sa att "man får visst säga högt vad man har köpt" :-) Nu är ju syrran så liten att det kanske inte har så stor betydelse, men nästa år.

Å andra sidan skulle I kanske få följa med pappa sin, när han ska köpa julklapp åt mig?

Säga nej

Konsten att säga nej, kan ibland vara svår. Risken finns ju att man missar något, gör någon sårad eller besviken... Förut var jag mästare på att säga ja - det gick också ju sådär bra. Men man reser sig sakteligen och lär sig av sina misstag. Nu är jag mycket bättre på att säga nej. Kanske pga av åldern och dess utvecklande klokhet, kanske pga av att man blivit förälder? Men mest av erfarenheterna.

När man är 17 månader gammal har man absolut inga problem att säga nej. Numera är allt nej i hennes ögon, även om verkligheten är den motsatta. Men härligt är det att lyssna på och alla vuxna borde hänga mer med 1½-åringar lite mer och lära sig av dessa.