Vi får väl se om almanackan håller vad den lovar. Vi välkomnar i vilket fall som mars och hoppas att den har våren med sig och att den lämnar bacillerna bakom oss. Gärna overallerna också. E´s goa runda mage gör det svårt att knäppa hennes och köpa en ny, det har vi ingen lust med alls.
Sjukstugan håller i sig, fast under andra former. Jag är på benen igen, iklädd mamma-och-polis-uniformen. Funderandes på om barnen (och mannen) tyckte det var lugnare och skönare när jag var sjuk?
Förkylningsbacillerna har hittat hit. För första gången det här året. I hostar och har sig och E´s näsa rinner som en kran. Ganska väntat. Fast de är inte sämre än att de kan hoppa i soffan, svinga sig i golvlampan och springa rundor i huset. Men att beskåda en tjugomånaders springa runt i huset, gör det nästan till legallt. Dom har ett sådant härligt sätt att röra kroppen på i den åldern. De skumpar fram på ett ryckigt men gungande vis. Ahh, det är så underbart!
Inatt är det åter dags för mig att ta nattpasset. Jag ska bjuda J på en hel natts sömn i gästrummet (med stängd dörr). Det har han verkligen gjort sig förtjänt av, efter fyra "Göteborgsvarvet-nätter".
Bilderna får inte kopieras eller användas utan min tillåtelse
