Det finns ingen hejd på hur mycket grus Någon har hällt i mina ögon.
Två sömn-i-hackade-nätter med uppstigning klockan fem, det gör mig dum. Seg i kolan.
Så nu sitter jag här och laddar om för ett jobbmöte. Knaprar på hembakade sesamsticks till ingen nytta. Goda, visst, men nån nytta gör de ju knappast. Inte vid ett sånt här tillfälle.
Men bra om man vill vinna mannens kärlek genom maten.
Nu skulle snarare en tvåliters cola, snabbt halsande, möjligtvis få mig på fötter igen. Och förhoppningsvis få segheten att rinna bort, så att jag kan prata som normalt folk igen. Och le. För det är ett sånt möte. Med smilebanden högt upp. Och huvudet på skaft.
Det är hårt att ge sig i kast med rutiner igen. Gå upp strax efter fem, istället för halv tio . +.
Imorgon är det banne mig sovmorgon. Till kvart i sju! Det är jag värd. Bara en sån sak.
4 kommentarer:
Visst är det lite trögt att återgå till vardagen med alla rutiner igen.. Här har vi bara halvt återgått med att vi jobbar men att barnen fortsätter njuta av ledighetsrutinerna. :-)
Kram Johanna
Usch då, inge kul med grusiga ögon. Hoppas mötet gick bra i alla fall. Kram ps. fin burk :)
Ja det är hårt att komma in i rutinerna igen, men som tur är så brukar det gå fort, vips så snurrar allt på som vanligt och man har glömt bort att man har haft semester :). Må så gott och hoppas att du blir piggare! Kram Jennifer
Fruktansvärt snygg burk, Nellie!
Skicka en kommentar