Jag är tillbaka i vardagsträsket. Med rutiner och allt.
Och jag har överlevt det, det har jag.
Egentligen är det inte särskilt svårt.
Om man bortser från att klockan ringer så förbaskat tidigt.
Och att man får ont i öronen av stackars små nyinskolade barn som skriker sig hesa.
(jo det är jättesynd om dom små liven, men öronen mina får likväl ont)
Förra tisdagen satt jag i bilen, strax före klockan tio på morgonen.
På väg hem. Över kanalen. I tid för att slippa broöppningen.
Jag hade en sån skön känsla.
En känsla av att redan ha gjort ett fotojobb.
Och ha möjlighet att åka hem och dra i redigeringsspakarna lite.
Ljusa upp. Snygga till.
Kanske tillsammans med en kopp kaffe. Även om jag vet att jag blir Duracellspeedad.
Men den känsla. Av att vara sin egen.
Att vara hertiginna över sin egen tid.
Att känna smaken av en frilansfotografs sötma....
Den smaken, den har inte lämnat mig...
7 kommentarer:
Jag hoppas du vågar satsa,! Du är superduktig och det kommer alldeles säkert gå jättebra!!!
Du är en fantastisk fotograf och jag hoppas också att du får möjlighet att satsa på det! Kram H
Härlig bild och härlig känsla... Det enda positiva med att ha knökfullt med barn på min avdelning är att vi åtmindstone inte behöver skola in några nya små...
Fin lördag till dej!
Nej, den smaken kommer inte att lämna dig. Trust me! ;)
Fina Titti!! Jag bloggar ju inte ihjäl mig nuförtiden om man säger så, men jag var just inne och tittade till bloggen och hittade där en kommentar att granska. Du är ju bara för go'. Jag blev helt varm om hjärtat.
Jag följer din blogg i tysthet och beundrar alla dina fantastiska foton och din fantastiska förmåga att njuta av livet och vara med dina barn. Jag hoppas att jag får tillfälle att låta dig föreviga våra barn. Den här sommaren har vi inte varit neråt Skåne en enda gång!
Stor kram <3
Åh, håll drömmen levande! Om inte på heltid så åtminstone på deltid.... Jag hade ett långt samtal om drömmar med min tonåring härom dagen, om vikten av dem. Så dröm på! :)
Kram!
Så spännande det låter!
Kram jenny
Skicka en kommentar