Man kan inte annat än att älska semesterlunken

Det är ett gott tecken.

Det där med att inte veta vilken veckodag det är.

När det inte spelar så stor roll om det är tisdag eller lördag.

Det är lika gott vilket som.

Det är bara njuta av läget.

Av att vara här och nu.

Att inte behöva längta efter framtiden, utan bara klamra sig fast i nuet.

Att få sitta hemma hos vänner och sippa vin.

Insupa den stilla sommarkvällen medans

barnen badar i poolen tills de ser ut som plommon.

Eller skrynkliga små minipanschisar.

Och cykla hem i sommarkvällen i bara shorts och tröja.

Utan att frysa. 

Och önska att det alltid vore sommar.

För man kan verkligen inte annat än att älska semesterlunken.