Äntligen helg

Den satt långt inne den här veckan.

Jag tror inte att jag doppat rumpan i soffan en endast gång sen i söndags.

Bara jobbat, handlat, jobbat, tvättat och jobbat igen.

Jo jag har ju förvisso unnat mig två träningspass också, men dom har liksom

känts nödvändiga för att hålla stressen i schack.

 

Men det har verkligen varit tänkvärt.

För nu, är det tydligare än nånsin, att karriär inte är nåt för mig.

Jag är inte gjord för, eller intresserad av, att komma hem sent om kvällarna.

Pussa barnen god natt när de redan somnat och sen själv stupa i säng

För att få några fjuttiga timmars överlevnadssömn och längta efter tider då man ska få ta tag

i den rena tvätthögen som förökat sig högvis i hela huset likt celler som delar sig.

Plopp, plopp, plopp....

 

 

Men nu är det torsdagkväll med tillhörande helg.

Och jag ska köra ner mina händer i kaksmet, tända de där ljusen som luktar så underbart.

Och natta min barn!

Sådana saker som jag saknat allra mest...