Det är semester på riktigt nu.
Sen fyra dagar tillbaka faktiskt.
Och jag känner att jag äntligen landat mjukt.
Som inlindad i bomull.
Det var nog ett miljöombyte som skulle till.
Till ett hus där "vandet er blå" och uppkopplingen katastrof.
Där barnen springer omkring lyckliga. Och de vuxna nöjt tittar på.
Där stressen lämnats kvar därhemma.
Och min rakhyvel likaså.
Men det är förstås världsliga problem.
Jag tror inte att någon dött av lite skäggiga armhålor.
Så jag ska nog överleva, jag med.
Och har jag inga större problem än så.
Då har jag inga alls.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar