Lite jävla julstämning om jag får be

Jag vet. Man ska inte svära.

Framförallt inte om man är förälder. Och jobbar med barn.

Men det är så det känns.

För när advent ligger runt hörnet varje år,

så sladdar jag runt i huset i elfte timmen.

På jakt efter fönsterstjärnor, bortglömda hyacinter

och glödlampor som inte finns.

Det är inte alls så mysigt som jag tänkt mig att det ska se ut forsta söndagen i advent.

Inte. Ett. Dugg.

Jag får ursäkta mig med två hysteriska veckor.

Med för lite sömn. Och för mycket stress.

Med taskig kosthållning. Och bortprioriterad träning.

Men nu är det dags att försöka lägga det där bakom sig.

Andas ut.

Springa bort stressen.

(bästa sättet hitta andningen igen)
Dricka glögg och äta lussebullar.

Och försöka få till lite jävla julstämning. Om jag får be.