I dessa tider är det många som undrar.
Och det är svårt å svara på ska jag säga.
För jag tycker nog att jag har det mesta.
Visst önskar jag mig lite snällare barn ibland.
Att han-jag-är-gift-med förstår skillnaden på mörkt och ljust, fyrtio och sextio.
Ibland önskar jag mig en större tomt
och för det allra mesta önskar jag mig en kropp som klarar av att träna mer utan att få ont.
Presenter a' materialistisk stajl är inte längre så viktigt.
Tråkigt kanske.
Men inte så viktigt.
Men om jag nu ska önska mig något så vore ett hopprep bra.
Så jag slipper stå där i rephärvan varje söndag och få flashbacks till när julgransslingan ska upp.
(jo jag har börjat med hopprepsaerobic och jag säger inte att jag ser proffsig ut, det gör jag inte,
men det är rackarns kul och utmanade. Och förbannat bra för kondisen)
Och så skulle Olséni & Hansens nya bok Ryttaren vara välkommen.
En liten badtermometer kanske?
En kaffemugg från Mateus.
(en sån har jag tänkt köpa i två år nu....)
(en sån har jag tänkt köpa i två år nu....)
(bild lånad av Mateus)
Eller en konsertbiljett till Håkan Hellström.
Och hemskt gärna en spaövernattning eller två.
Inget märkvärdigt alls alltså.
För en som redan tycker sig ha allt 😉.
Hepp!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar