Att ha uppfyllt en och annan önskan

Det är en sån där helg,

där jag är osäker på när den började?

Vad som hände?

Och om den verkligen redan kan vara slut?

Ni vet en sån där helg,

när tiden bara sugs upp genom ett sugrör, i ljusets hastighet.

Och hux flux ska man hålla söndagskväll

och alla hushållssysslorna på listan fortfarande står kvar.

Det är inte så att det varit en dålig helg.

Absolut inte.

Den har varit fylld av hjärtligta skratt och tårar.

Av en magisk fredagsmorgon med ett dopp i gryningen.

Med fest, Kalvinknatslopp och ännu fler dopp.

Jag hade förvisso tänkt mig ordentligt med sömn.

Röja förråd och trädgård.

Ligga under parasollet och läsa min bok.

(läs: somna inrullad i täcket)

Jag hade tänkt sporta mer och vara väldigt mycket mer strukturerad.

Men istället har jag ätit sex portioner rabarberpaj

(nån som klår det på tre dagar?).

Virrat runt som en yr höna.

(bokstavligt talat)

Sprungit ut på cykelbanan i bara byxor och behå

och förklarat för femtusenåttahundrasjuttiofjärde gången att trettiomopder

 I-N-T-E får köra på cykelbanor med tilläggsskylten "Ej moped".

OCH

 förhoppningsvis uppfyllt Mustachmannens önskan,

 om att få vara med på min blogg!

Sånt måste väl också räknas som viktiga saker?

Hepp?