Andningens Dag

 

Det är Andningens dag idag.

 

Jag stressar runt som alla andra småbarnsmammor gör.

Hämtar barn. Veckohandlar med dom.

Styr kosan ner till biblioteket (eller apoteket som lil´sis brukar säga)

för att låna en barnbok som inte finns inne.

Jag jallar hem till smootihetillverkning och läxläsning och slänger ihop 

en tacopaj för att samla pluspoäng hos han-jag-är-gift-med.

Jag nästintill tvingar densamme att äta.

 När jag får reda på att han kör fem-två-dag.

 

Med sista tuggan i mun, går jag med till Big Bro´s gympa för att studera.

Gängliga ben som inte alltid vill samarbeta.

Grabbar som slår volter. Glädje och lycka.

Rusar hem för att byta om. Knallar bort till yogasalen.

Och a.n.d.a.s....

 

Jo, verkligen andas.

Jag andas så in i bomben.

Jag andas in. Och jag andas ut.

Trycker ut det sista som lungorna har.

Andas så djupt under meditationen att jag känner hur hela min kropp svungar till.

I sittande ställning.

Hur jag nästan somnar i lotusställning.

 

Då andas jag.

Bort all stress jag samlat på mig under dagen

Denna Andningens Dag.

 

Somna sittandes....

Det är inte klokt!

Det är verkligen inte klokt...