Det är Internationella Barncancerdagen idag.
En dag som får alldeles för lite uppmärksamhet.
Enligt mig.
Jag menar, hela oktober går vi omkring med rosa band på våra kappor.
Köper rosa wettextrasor och rosa armband.
För att nästa månad, Movember, uppmärksamma männens
djävulska sjukdomar, där kräftan hugger tag med sina klor.
Men barnen? Vår framtid. Det finaste vi har?
Borde inte dom också få en månad?
Jag gillar det där. Folk som är engagerade. Som vill hjälpa.
Som släpper egot ett tag och drar sitt strå till stacken...
Sådär som jag också gör ibland.
Igår åkte vi till Petra. Som redan blivit min idol.
Hon som vill göra skillnad på riktigt.
Som kläckte idéen och designar Majas lyktor.
Sådana som man inte kan få för många av.
För att de är så fina. Och för att budskapet är så vackert.
Så jo, klart vi köpte en.
L.o.v.e. I.s.
Till mannen. Som en Alla Hjärtans present.
Idag vill barnen våra vara med att dra sitt strå till stacken.
Genom att skänka sin veckopeng till Barncancerfonden.
Och ni kan tro jag är stolt.
Över deras värderingar. Deras välvilja. Och sympati.
4 kommentarer:
Åh så sant. Barnen får bara "åka med" alldeles för lätt. Det är på tok för lite fokus på barnen och deras rätt och vilja.
Jätte fina ljusstakar med fin text.
Och den dagen borde absolut uppmärksammas m y C k e t mera !!!!
Kram Thess
Så klokt att låta barnen vara med och verkligen vara delaktiga.
Önskar dig en fin start på veckan!
Kram Jenny
Visst är det märkligt.. Man får göra vad man kan lite då och då istället för barnens kamp. Tycker det är så fint med de där lyktorna, att faktiskt hälften skänks.
Och om en månad är det ju dags för barnbazaren, då hjälper vi ju också till att samla in pengar, alla bäckar små..
Kram
Skicka en kommentar