Gyllene fält och en erfarenhet rikare

Raps.

Eller majs. Som jag har en förmåga att säga.

Men raps. Dessa gyllene fält som man bara vill bädda in sig i.

Njuta av för evigt.

Dessa fält som omger mig på vägen till den lilla staden nästgårds.

Där jag svär i elfte timmen, över att inte hitta rätt.

Jo jag är en sån som vägrar gps. Jag brukar klara mig utmärkt utan.

Och tycker det är mer sport så, än med.

Livet som fyrtioåring visar på förändringar.

Det är inte bara det att mobiltelefonen tror att jag blivit senil

och fått för sig att den måste plinga vid två tillfällen så fort jag bjuds på sms.

Nä, man blir även inbjuden till en fyrtio-plus-fotografering där brösten plattas till. 

Till nåt som känns som ett par Cocker-spaniel-öron.

Inte så ont som det låter.

Men en erfarenhet rikare - jo visst.

Så det är därför jag kör vilse i staden nästgårds.

För att jag inte hittar till den där bröstundersökningsstationen.

För att jag kör västerut istället för österut.

Och skyller på att den bifogade vägbeskrivning är kass.

Men gyllene fält och en erfarenhet rikare.

Det är min torsdag det.