Det vankas Valborg.
Till största glädje, för vår minipyroman.
Det vankas vänner i vårt uterum.
Och premiär på grillen.
Man kan strunta i att fira det där,
att vintern rasat ut.
Och skylla på att det är barnen som prompt
vill cykla till bålet i aprilkylig kvällstemperatur.
För det är visst det jag gör -
skyller på barnen.
Vilket är ren och förbannad lögn.
På riktigt.
Om jag tänker efter.
För vem är gladare än jag över att komma till skott och bjuda hem vänner?
Prata om livets stora gåtor i vårt uterum -
under tiden mörkret kryper in på oss och april förvandlas till maj?
Vem är gladare än jag, som tvingas ha ett gigantiskt öga på Big Bro,
som vill vara så nära, att elden nästan slickar hans hår?
Och vem är egentligen gladast över att vintern lämnat oss
och att solnedgången ömt viskar att vår bästa tid ligger framför våra fötter?
Fira Valborg för barnens skull alltså?
Ren och förbannad lögn...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar