söndag 2 juli 2017

Maffian i jordgubbslandet

Det är sådana tider nu.
Plocka, safta, sylta.
Sådana saker som gör min sommar, till riktig sommar.

Så jag det är det jag gör.
Plockar, saftar och syltar.
Fast fläderblomssaften smakar skit i år. Faktiskt.
(nä mamma, det är inte ditt fel bara för att du var snäll och hällde upp den på flaskor ❤️)
Men jordgubbsylten...... mmmmmm....
Oftast plockar jag ihop sammanlagt 30-35 liter,
 för att vi ska klara oss hela året på ekologiska obesprutade gubbar.
Första plockedagen bistod lil'sis med två liter.
 Innan den viga piprensare till gymnast fick ont i ryggen !?
Därefter bistod hon mest med gnäll....

Så plockedag två... -  me, myself and I.
Man kan kalla det vad man vill.
Egentid.
Avslappning.
Meditation.
Just me, myself and I.....


Tills SpännElvis dyker upp.
Med ett helt harem.
Med ungar och hundar och vänner och fruar.
Hela haremet vräker sig ut över landet
(vilket de naturligtvis får)
medans han vallar hunden och högljutt leker arbetsledare utan att plocka ett enda bär själv.
Sen försvinner han en stund, för att kolla in tavlan över de olika sorterna.
Innan han kommer tillbaka igen.
Högljudd.
Besserwissish.
Informerar sitt harem, innan han själv svassar runt i stycket och letar efter de
STÖRSTA gubbarna.
Ett bär i den raden,
Ett i nästa.
Och ytterligare ett i nästa igen.
Jag slår dövörat till.
Önskar att jag stoppat en pod i örat.
Fokuserar på tystnaden som inte längre finns.
På avslappningen och mina egna tankar.
På, på, på.... att SpännElvis hoppat in i min rad och börjat plocka i den!
Han kommer mot mig.
Fem meter.
Han berättar för sitt harem om vilka stora gubbar han råkar hitta.
Dom som jag letar efter med ljus och lykta.
Fyra meter.
Jag tänker fan inte flytta på mig för SpännElvis.
Tre meter.
Jag vägrar vika en tum!
#dethärärminrad
Två och en halv.
Vi fortsätter gå mot varandra.
Vi liknar två bilar som kör i hög hastighet i väntan på att den andra ska fega ur.
Två meter.
Det må vara hänt att han ser hyfsat bra ut dessutom.
Är vältränad. Och säkert är framgångsrik VD på ett företag.
Är van vid att få som han vill.
Men jag tänker i-n-t-e vika undan.
En och en halv meter....
Vi är inte längre två i samma rad.
En av oss har fått gira.
Leta nya marker.

Och det är banne mig inte jag...
Jag fortsätter hålla mig på min rad.
Utan att ha vikit undan för jordgubbsmaffian.
Får ihop tio liter i kartongen.
Kör hem med girl-power-feeling.
Och får sen hjälp av världens bästa lil´sis.
Yeah!






Inga kommentarer: