Att köpa sin kärlek för pengar

Hon vill så innerligt gärna.

Hyra hund.

Så innerligt, att hon nästan önskade sig ”hyrhund” i födelsedagspresent.

Så jag bokar en.
När vi ändå entrat Sälen

Jag önskar Xena.

Krigarprinsessan vi hängde en hel dag med.

I fjol.

Hon, lil’sis, har svårt att somna kvällen innan.

Hon vaknar halv sex.

Halv sju.

Och halv åtta ger jag efter.

Fast att fjälluften gjort mig zombietrött.

Några timmar senare är vi på kenneln.

Krigarprinsessan syns inte till.

Men så bland papprena står det!

Xena.

Och utan hyrnamn.

Men hon måste vara vår.

Jag förklarar för hundskötaren att hon måste vara vår.

Att vi hade henne förra året och att vi trivdes bra ihop.

Han kliar sig i skägget.

Mumlar nåt om att han är förvånad över hennes uppskattade egenskaper.

Men lommar iväg för att hämta henne....

Och som hon känner igen oss!

Xena!

Och ingen är gladare än lil’sis.

Som fått sin önskan i uppfyllelse.

Och jag som fått betala femhundrafemtio kronor får kli och allergi.

Och äran att plocka upp hundbajs.

Och det är nåt med hundar och män.

Ju mer man stöter bort de,

desto mer vill de vara med en.

Och Xena gillar mig,

Mest av alla.

Vill vara nära.

Var jag än är. 

Den kärleken.

Att verkligen få känna sig älskad en dag.

Kan nog vara värd femhundrafemtio spänn.

Bajsupplockning.

Och kli lite både här och där på huden.

❤️