Det är ganska tyst här nu.
På ord.
Och språkliga melodier.
Jag funderar på syftet med en här bloggen.
Syftet har aldrig varit att tjäna pengar.
Eller bli känd.
Syftet är och har varit att beröra.
Få en och annan att känna igen sig. Ibland.
Väcka tankar.
Inspirera.
Eller bara få leka med ord.
Men tänkt om orden nån dag tar slut?
Och allt redan har sagts?
Jag hoppas att det kanske löser sig.
När våren kickar igång på riktigt.
När kvällarna är ljusa och kameran går för högtryck.
När jag kan leka löperska igen.
Svalka mig i havet.
Och avge Ronjaliknande vårskrik på en brygga.
Åh, jag hoppas verkligen, verkligen på de tre sista.
❤️
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar