En sista suck

Sommaren drar en sista suck.

Efter att vadat omkring i svettiga långbyxor i dagarna tre,

lyckas jag idag smyga runt med shorts i kyligt duggregn.
Jag känner något stickigt i halsen.

Och tänker att det passar sig faktiskt inte alls med virus och baciller nu.
Jag har tankar på att springa ett Midnattslopp om några dagar.
Inte för att jag tränat särskilt mycket.
Och inte för att jag är särskilt lätt eller snabb i år.
Men det där loppet, det är ta mig tusan det roligaste loppet jag vet.
Så jag laddar så gott jag kan.
Med glass och chokladsås.
Undviker träning och försöker lägga mig i tid.
Mer kan jag inte.

Osså bakar jag kakor om kvällen förstås.
(För ni hade väl aldrig trott att jag skulle lämna er utan?)
Inför morgondagens farväl.
Av fina kollegor, som blivit som en extra familj.
Och även om framtiden känns rolig och spännande,
Så kommer saknaden bli stor.

Amen.