Det är nästan som i Alperna

Det är nästan som i Alperna.

Ena natten sitter man ute på trappen. 

Instoppade i mängder med täcken och filtar.

 Medans kudd-skakar-stora-flingor sakta dalar ner från skyn. 

Med ett barn som är så genomförkylt, att det har svårt att andas inomhus.

För att ett halvt dygn senare, äta årets första uterumslunch 

och sen lägga sig ner på en solstolmadrass och lapa sol genom de stora fönsterrutorna.

Okej.
Det är inte snövita bergstoppar.
Kilometerlånga utförsbackar.
Hygge mitt i backen.
Eller sagolandskap.

Det är minusgrader.
Plus.
Minus.
Det är magiska snöfall om natten.
Ett bonnaförkylt barn.
Det är solsken och premiär i uterummet.
Det är gigantiska frostflingor på fönsterrutan.

Det är nästan....
n-ä-s-t-a-n....
 nästan som i Alperna.