Jag tror jag älskar lediga måndagar.
I kombination med höstlov.
Kanske inte just, när barnen bråkar om vem som ska städa undan vad och vilket.
Och jag egentligen bara vill dra på mig ett par rejält isolerade öronskydd så länge.
Men annars så.
Annars kan jag gilla att han-jag-är-gift-med tar eftermiddagspermis från jobbet,
och att hela la familia drar iväg till Köpenhamn. Och Tivoli.
Jo jag kan gilla det även om jag inte gillar karuseller
och är allra, allra bäst på att passa väskor.
Jo faktiskt.
Jag kan gilla vetskapen om att parken ska vara fylld av tjugotusen pumpor.
Fast jag bara lyckas ta kort på fyrtiofyra...
Jag kan bli sån ibland.
Ha svårt att sålla ut vad jag vill föreviga.
Och istället för att pusha avtryckaren konstant i botten,
så blir det nästan ingenting.
Sen finns det saker som jag gillar mindre.
Som att jag blir totally starstrucked av mannen i svarta solbrillor.
Så till vida att jag går omkring och smygfotograferar honom.
För hey, vad ska man liksom säga?
- Mr Berg, I presume?
Oh, I´m a big fan of you. I´ve got all your cd´s, except the first one.
I´ve been at like eleven, twelve or thirteen concerts.
Even my son recognize all your songs!
Maybe because I´ve made some brainwashing...
Nä man gör inte så.
Man går inte fram till Sveriges mest anonyma sångare och chitchattar.
Iallafall inte jag.
Även om jag tycker den ena konserten efter den andra konserten är helt smashing.
Och att jag varje gång blir lite flick-idols-kär i denna man, varje gång han står framför mig,
och ett hav andra av människor, på scen.
Nä så gör man inte.
Iallafall inte jag.
Nä, man letar upp sin son några karuseller bort
och frågar om han tänka sig att ställa upp på foto med Kent´s sångare himself.
Det. kan. han. absolut!
Det är bara det att när vi kommer tillbaka till brottsplatsen,
har mannen i de svarta glasögonen försvunnit bort....
Och Tivoli som sedan absolut gör sig bäst i mörker,
gömmer Mr Berg.
Och jag kan leva med det.
För barnens iver och sprittande glädje,
den går inte av för hackor den heller.
Den sätter sig som ett vackert minne i själen.
En höstlovsmåndag.
Ett tivoli.
Fyrtiofyra pumpor.
Och en starstrucked fyrtioårig tvåbarnsmorsa.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar