Det är söndag.
Det är fotografering vid stranden.
Det är två ljuvliga killar som poserar till Fars-Dags-presenten.
Efteråt går jag och lil´sis längs havet.
En söndag, som är vackrare än på länge.
Hon säger hon vill bada.
Och ni kan tro, att egentligen vill jag inget hellre.
Men den där jädrans förkylningen sätter käppar i hjulet.
Den har blivit på riktigt nu. Så spring-och-bad-krafter det finns det inte.
Men det är en magisk stund därnere.
Och den ovanligt breda sandremsan lockar till sig ett myller av ljustörstande människor.
Vintertidens första dag.
Vi hamnade där väldigt mycket snabbare än jag räknat med.
Det där med att ställa om klockan bakåt är inte alls min grej.
Jag som precis accepterat hösttid,
är inte alls redo för vintertid.
Inte.redo.nån.stans....
Men nu är vi tydligen här.
Och kör på två dagars höstlovsledighet.
Jag. Två ungar.
Kanske en gästspelande mini-lovs-pappa?
Och två små ettriga fladdermöss.
Vintertid it is.
Och två lovlediga dagar.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar