Satan i gatan, vad det går undan

It´s the same procedure as last year....

Och året innan dess.

Och så vidare.

Maj. 

Årets härligaste månad. Egentligen.

Då man vill vara färdigplanterad och ogräsgfri. 

Sitta med en latte i solens sken och förkovra sig med en non-stop-pocket.

Så där idylliskt ni vet.

Göra en Ferdinand och bara lukta på blommorna.

Maj.

In real life.

Jag minns att det var en gudomlig valborg.

Och att jag blev obehagligt sjuk på min födelsedag.

Och att det hänt tusen saker, men att jag knappt minns nåt av dom.

Att det är ett enda virrvarr.

Med sjuttonhundra avslutningar. Utvecklingssamtal. Fotograferingar.

Och nåt mer förstås, mycket mer, som jag inte kommer ihåg.

Men jag vet att körsbärsblomningen, vitsipporna, häggen och rapsfälten redan är förbi.

Att jag köpte blommor för plantering för tre veckor sen

och att några redan vissnat utan att ha kommit ur en liten plastkrukas skal.

Jag vet att jag fått tre!? Kählervaser

och att midsommarblomsterna redan är här.

Och att det är tolv arbetsdagar innan mitt sommarlov tar vid.

Jag vet att maj månad snart är förbi.

Att jag inte hunnit njuta som jag önskat.

Och att jag tänker, satan i gatan vad det går undan....