När du kliver in i det här huset, kommer du inte tro dina ögon....

Mitt (ursäkta vårt) hem ser inte ut som alla andra bloggerskors.

Det är inte heller så, att när man försiktigt smyger in genom dörrspringan, 

så får man en härlig inspirationschock!

Man får bara en c.h.o.c.k!

Den här tiden på året alltså - 

när kvällarna fylls av föräldramöten, personalmöten,

utvecklingssamtal och ett sista högtryck på redigeringsfronten -

finns det varken tid eller ork att plocka eller tjata.

Den här tiden bor vi i ett hej-kom-och-hjälp-mig-hus.

Där alla saker verkar befinna sig på fel plats.

Och varendaste litet bord är fyllda av så-länge-högar.

Jo jag kunde förstås städa sent på kvällarna.

Dra in ännu mera på min sömn.

Och snudda vid de utbrändas vägg.

Men jag vägrar.

Och blundar för lort och högar.

Någon vecka till, innan jag stänger igen för fotografiskt vinteruppehåll.

Amen!