Vi är hemma nu.
Efter en vecka i fjällen.
En vecka med gnistrande snö, sköna backar och träningsvärk..
Det är nåt konstigt med det där.
Nästan varje morgon vaknar man valrosstung i kroppen och stelbent som en nittiosjuåring.
Tänker att man bara ska försöka ta sig upp för några sjyssta morgonåk,
och sen knata hem och vila upp sig.
Jag tror inte vi lyckades med det en endaste dag.
Jag tror att vi bara lyckades stå där i backen från morgon till kväll.
Uppför liften. Nerför backen.
Uppför igen. Och ner igen.
Hur vi annars haft det?
Jo....
....någon har beundrat utsikten i backen med vänner.
Har ätit mest pizza i familjen.
Och kunnat åka hela veckan trots ett utdömt knä.
En annan har fått hänga i skidskolan med sin bästis,
Kramat Valle.
Och velat åka skidor, mest av oss alla.
En tredje har varit lika lycklig över att få spela Fifa sjutton.
Kört ett och annat störtlopp.
Och förälskat sig helt i big-size-cookies.
Och en fjärde....
Har förälskat sig i i plejset där man får våfflor med Nutella (!?) och laktosfri glass/grädde.
Som svurit sig förbannad över att ha fått med sig en minneskort till kameran som var dött.
Beställt ett nytt på Dustin och fått det levererat på sjutton timmar!
Och insett att snart är jag den sista nerför backen i vår familj.....
Men vilken vecka vi haft!
En sån där härlig vecka, som kompenserat den ifjol.
(Den som fick mig tappa lusten på skidsemester en smula.)
En sån där vecka som gett skidlusten åter.
En sån där som får mig att längta tillbaka...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar