Passkontroll. Och klämda bröd i rosten.

Välkommen!

Får jag be om din legitimation?

Jag hasar upp passet ur väskan.

Och för att hon på andra sidan disken, inte ska tro att jag inte har nåt körkort,

(varför hon nu skulle bry sig?)

så glappar min mun som vanligt fram en ursäkt.

Jo jag glömde körkortet i bilen.

Ja inte i min bil. Utan i min mans.

Så det var tur jag hade ett giltigt pass!

Sen, sen kommer jag på att - nu kommer hon fråga hur jag då kom dit?

Och då måste jag antingen ljuga. 

Eller ursäkta mig igen...

Men hon skrattar bara diplomatiskt.

Och jag tänker att ibland pratar jag för mycket.

Hon skiter nog i om jag är gift och vi har två bilar.

Eller att mitt körkort ligger i en bil. 

I en helt annan stad.

Jag sätter mig i korridoren.

På en sån där väntestol.

Tar upp min bok. Läser en halv sida.

Känner att jag druckit för mycket till frukost.
Oh crap!

Jag har egentligen svart bälte i att hålla mig.

Det har jag.

Men dagens besök kräver full fokus.
Jag ogillar verkligen offentliga toaletter.
Men den här har iallafall en spegel som förskönar och försmalnar.
Även om den inte trollar fram ett sexpack under tröjan direkt.
Men ändå.
En liten tröst kanske.



Sen är det dags.
Som vanligt ropas jag in med mitt första namn och inte mitt tilltalsnamn.
Det känns ju fantastiskt personligt att kvinnan som nyss stod bakom "passkontrollen", nu har hoppat in i undersökningsrummet och gör sig redo för att klämma på mina bröst.
Utan att veta vad jag egentligen heter.
Hon informerar mig likt en telefonförsäljare som läser innantill.
Frågar om det gick bra förra gången?
Och insisterar sedan på att, då kommer det säkert göra det den här gången också.
Sen tar hon ett fast grepp om bröstet, drar upp det en decimeter högre än det normalt sätt sitter.
OCH klämmer fast det i brödrosten.
Jag andas djupt och tänker på om det är så här det känns att få en pungspark högre upp?
Om brösten åter hinner hitta formen innan nästa koll om ett och ett halvt år?
 Eller vad som händer om det blir strömavbrott?
Gode Gud, låt det inte bli strömavbrott.....

Men jag har ju gått på yoga och är bra på Darth-Vader-långa andetag.
Så bildposition två, tre och fyra känns bättre.
Sen säger hon tack och hej,
innan jag ens fått på mig linnet.

Passkontroll och platta bröd i rosten.
En måndag som heter duga det.