onsdag 27 december 2017

Ett saftigt avslöjande som jag varken kan erkänna eller dementera


Den gick undan, den där julen.
Precis som den brukar.
Godbitarna ur Aladdinkartongen är uppätna
och jag är tillbaka på jobbet.
Det är en märklig känsla det där,
för att jobba på jullovet har jag inte gjort sen 2005!?


Men julen, hur var den då?
Jo men det startade ju så himla bra med en true beliver.
En lil´sis som förtroligt dukade fram sex dekorerade pepparkakor till T-O-M-T-E-N 
och skrev ett sista-minuten-brev innan läggdags.
Och då var det ju lika bra att go with the flow 
och förstärka tron med gröt och utslängda hyacinter på golvet. 
(jo tomten är faktiskt en aningens stressad så här års och får lätt snabbt och bråttom)
Och om man fortfarande tror, 
då är det liksom svårt att låta bli att sova längre än till nånstans efter fem...


Så någon i huset var uppe alldeles förtidigt,
för att sprätta upp paket
och sen yr i mössan vandra tillbaka och somna om, i en mammas trygga famn.




Och man kan väl säg att det var ett fasligt "tomtande" i vår familj på julafton.
(tacksamt nog).
För nog kom tomten till självaste farmor och farfar också.
Och kanske är det lättare att tro, när man inte ser tomten på natten.
För en viss misstänksamhet spreds när den röde levererades i en vit bil istället för släde.



Men det öppnades paket i en fart av ljusets hastighet.



Och sen var det julklappsspel där några lyckades slå fler sexor på raken,
än andra


Och ikväll,
ikväll nås jag av ryktet
att JAG rymt från julaftonsfesten och tomtat hos en annan familj?
Att någon intern källa rent av läckt!
Ett saftigt avslöjande som jag varken kan erkänna eller dementera.

Amen. 
Dab.


Inga kommentarer: