Jag springer aldrig och badar när det är under tio grader i luften.
Just för att det blir för kallt på hemvägen.
Just för att det blir för kallt på hemvägen.
Men det är svårt att lyckas få till en decemberdag utan förkylning, ryggont, regn
och ändå hitta en termometer som visar tio och en tid då det fortfarande är ljust.
Så jag fuskar lite.
Fyller bilen med tjockjacka, joggingbyxor och badrock och kör ner till kanalen.
Fulsjunger högt tillsammans med Icona Pop -
"they say you are freak, when you (we) are having fun"
Taggar.
P.e.p.p.a.r.
Jag börjar springa.
Över asfalt.
Över stock och sten.
Efter första kilometern är jag fortfarande kall.
Efter andra, tvekar jag.
(man får aldrig tveka när man ska kallbada)
Vid tredje kommer värmen.
Vid fjärde är jag tillräcklig svettig för att vara trött och motiverad.
Jag binder fast termometern i stegen, med lil´sis hopprep.
(hysj, don´t tell anyone)
För jag inser att det är för kallt för att jag ska stå kvar
i vattnet och göra graderna rättvisa.
Byter om.
Gör misstaget och ser att den röda linjen stannat vid fyra streck.
Fyra streck utan en bastu som väntar på en,
det är kallt det.
Men jag tvekar inte.
Kliver med bestämda steg ner i det mörka vattnet
och tar en microsnabb tango med den slingrande gröna tången.
Done.
Mission completed.
Over and out.
Tokenskaper eller galigheter.
Call it what you want.
1 kommentar:
Du är galen! Och jag gillar det!!
Skicka en kommentar