Egentligen är tanken en morgonpromenad.
Att få dagens motion avklarad på en gång.
Så att det inte slutar med att den får ge vika vid kvällens ände,
bara för att jag fyllt min dag med så mycket annat, att motion inte får plats.
Promenad alltså. Det är så långt lusten räcker.
För jag orkar inte springa.
Fast egentligen känner jag en grym längtan efter bad vid bryggan.
I fredags morse innan jobbet var det sexton grader i vatten.
Vågigt. Galet. Skönt. Och omtumlande.
Det är beroendeframkallande det där.
Att slänga av sig kläderna på bryggan.
Försiktigt ta sig ner för den algbeklädda stegen och vada några meter ut i vattnet.
Så långt det behövs för att kunna dyka ner under ytan som en delfin.
Det luktar havsvatten. Och smakar salt.
För varje bad jag tar, ju mer känner jag mig som ett med vattnet.
Vi trivs ihop liksom. Lever i symbios.
Om än bara för en kort stund.
Så jag springer. Min vanligaste femkilometare nu för tiden.
Bara för att få slänga av mig (de flesta) kläderna.
Hoppa i plurret.
Bli ett med vågorna.
Och känna mig levande.
a.l.i.v.e
a.n.d. c.r.a.z.y.
Det luktar havsvatten. Och smakar salt.
För varje bad jag tar, ju mer känner jag mig som ett med vattnet.
Vi trivs ihop liksom. Lever i symbios.
Om än bara för en kort stund.
Så jag springer. Min vanligaste femkilometare nu för tiden.
Bara för att få slänga av mig (de flesta) kläderna.
Hoppa i plurret.
Bli ett med vågorna.
Och känna mig levande.
a.l.i.v.e
a.n.d. c.r.a.z.y.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar