Psalm för skolgårdar

Det känns i luften

Det hörs bland folk

Att junivinden kommer 

Att allting börjar om

Då rasa vintern

Mot tomma torg

Nu grönskar träden 

På gårdar av betong

Låt gränserna falla

Låt skolgårn bli tom

Låt sommarn få ha sin gång........

Det råder skolavslutning.

På en skola för mina barn.

På en annan för mig.

Jag cyklar stressat till skolan som ett jehu.

Får en bitsk kommentar från en äldre man som är ute med sin hund.

Okopplad.

Ringklocka finns?!

Gnäller han.

Ja och koppel finns också!!

Gnäller jag tillbaka.

Nä man "muckar" inte med en försenad kvinna, i sina bästa år.

Som haft en sämre morgon och redan "muckat" hemma med någon 

om håruppsättningars vara eller icke vara.

Fläta. 

Tofs. 

Ratad önskan ny fläta.

Och sen en traumautlösande uppsatt tofs. 

Igen.

Och en mamma som sjunker ner till en mognad a´la´ en fyraårings.

Så av förklarliga skäl finns det ingen bild från 

skolavslutningsuppklädda 

(kan vara bloggens längsta ord genom tiderna?)

barn från den här familjen.

Eller bild på någon smashing jordgubbstårta.

Jo jag ägnade en bra stund igår kväll för att baka cupcakes.

Fyllda med jordgubbar och vaniljkräm.

Men det baket helt gick åt skogen

(händer mig sällan, men irriterar mig desto mera)

Så den enda smash jag ville göra efteråt, var möjligtvis att smasha dem i väggen.

Eller diskhon.

Men det blir skolavslutning ändå.

Med blanka, känsliga ögon.

Fast jag inte är åskådare till mina egna biologiska barn.

I år.

Och utan hembakat...

.....Det går bland höghus

En stilla sång

Om länder som förvandlas

Om allt som börjar om

Kom ljusa nätter

Låt oron gå

Låt juniregnet skölja

Den jord vi har till låns

Och gå över gränsen 

Snart finns ingen sån 

Låt sommarn få ha sin gång

Psalm för skolgårdar, O Linnros

#manmåstebaraälskadenlåten

#ochoskarlinnros

#amen