Nioårsdagen. Alldeles runt hörnet....

Ibland känns väntan som en evighetsfärd, till månen och tillbaka.

Som när man har nioårsdagen runt hörnet. 

Och väntar på att farmor, farfar, mormor, nya morfar, faster och bästisen ska komma med paket.

Som en evighetsfärd alltså. Och tillbaka.

Han intar beredskap i trappan långt innan, för att vara på säkra sidan.

För att ha stenkoll på gästernas anländande.

Under tiden stressar vi vuxna, som vanligt, runt in i den det sista.

Vi är så himla bra på just det.

Men vi hinner. Precis.
Och vi firar.
Och sjunger.
Och "the flag cake" (jo han älskar amerikanska flaggan) går hem bland barnen.
Dom äter av den Roy-Fares-inspirerade tårtan,
 tills man ser på dom alla tre, hur det helt enkelt tar stopp.
Tills man nästan ser hur nutellagrädden rinner ut ur öronen.

Nioårsdagen alltså.
Alldeles runt hörnet...