Doppardag utan dopp?

Det råder sjukstuga i vårt hus.

Big Bro sippar febernedsättande och sniffar nässpray - 

same procedure as last year.

Sämsta scenario, om man är tio år.

Och bara längtar efter sina kusiner som man inte träffat på ett halvår.

Själv har jag i flera veckor, månader varit inställd på dopp.

Ja tom sen förra årets julbad faktiskt.

Dagen då lille julafton, fick döpas om till Dopparedagen.

Jag kommer ihåg att det var snorkallt i vattnet, men helt underbart väl uppe på land.

Att jag bestämde mig för att hänga kvar i en kommande tradition framöver.

Men idag, lite klen i kroppen och med en doft av förkylning,

så tar jag det säkra före det osäkra.

Lämnar besviket badkläder och löparskor hemma.

Och tar med mig lil'sis och varm choklad på termos.

För att frestas rejält på bryggan

och nyfiket stoppa ner fötterna i det vintersvala vattnet.

Sen kör vi julfika.

Med O'boy som nästan är lika stark som chokladsås.

Och med Pokémonlussebullar som doppas där i.

Dopp ja.

Fotdopp och bulldopp - 

nog är den tjugotredje förtjänt att kallas dopparedan ändå?