Sånt mår jag riktigt dåligt av

Vi - trion - har jullov idag.

Idag. 

Och många dagar framöver.

Morgonluften är stilla.

Rofylld.

Jag är lagom uppvärmd, egentligen, för ett decemberdopp.

Men förnuftet vinner över lusten.

Jag ska inte vinterbada.

Inte här. Nu. Idag.

Jag ska bara känna lite....

Känna lite med fötterna.

Det är kallt.

Jag skulle ljuga annars.

Men om inte förnuftet varit starkt,

hade jag klättrat nerför stegen. 

Borta vid bryggan.

Men det blir inte, mer än så här.

Jag tänker på julklappar till barnen.

Våra barn.

Om det verkligen finns nåt de behöver?

Jag kan inte komma på en enda grej faktiskt.

Jo kanske ett par regnbyxor, till lil´sis.

Annars? 

I-n-g-e-n-t-i-n-g.

Jag mår dåligt av det där.

Hur jag varje år får tänka tjugotre varv, 

innan jag kommer på vad barnen önskar sig i julklapp av nära och kära.

Nåt som ändå är vettigt och de kan tänka sig använda.

Tjugotre varv.... minst..

Och så finns det barn som mår så fruktansvärt dåligt.

Barn som tar hand om påverkade föräldrar.

Som blir slagna.

Som varken får mat eller julklappar.

Eller barn som är hemlösa.

Och då pratar jag inte bara om runt om i världen.

Utan i vår närhet.

I närheten av en stad som ligger två mil härifrån.

I en stad som har trettonhundra hemlösa barn.

Sånt mår jag på riktigt dåligt av....