måndag 31 december 2018

Sunken gardens

Det råder lite hemlängtan.
Under årets sista dag.
Big Bro längtar efter sitt FIFA. 
Och efter kompisarna som snart åker på Gothia Cup.
Lil´sis längtar efter bästisen.
Han-jag-är-gift-med längtar efter sin säng, så han kan sova ordentligt.
Och jag saknar våra vänner som vi brukar fira nyår med.
Och riktig, hederlig, svensk mat.

Jag känner mig sunkig.
Efter, på tok för, mycket fastfood.
Och passande nog adderar vi det - the feeling of sunken - med en sväng till Sunken Garden.
Jag vet inte om man får sådana begär när man fyllt ett halvt sekel.
Och jag vet inte riktigt var vi fått detta tipset ifrån.
Men på bilderna ser det trevligare ut,
än vad det låter.
Så vi styr Toyotakosan dit.


Och det är betydligt bättre.
Än det låter.
Det är som en stor, tyst oas.
Full av grönska.
Ända upp till himmelen.
(det heter himmelen på skånska)
Där luften känns lättare att andas.


Där finns sköldpaddor.
Papegojor.
Och för många små snabbilande salamandrar. För min smak.
Men det finns också - F L A M I N G O S!
Yeah!
Vem älskar inte flamingos?


Det finns oändligt praktfulla blomster.
Och medans vi går där inser vi,
hur gamla vi blivit.
Som uppskattar allt det där.
Stilhet.
Grönska.
Tystnad.
Och....
Och vad mer kan man önska sig?




Inga kommentarer: