fredag 12 februari 2016

Gråa hår och rastade ben

Dom kommer tätare nu. Dom gråa håren.
Jag har varit ganska förskonad från dessa. Tills nu.
Nu märks det att jag är på väg att åldras med värdighet.
Mitt glansiga hår mattas av.
Men å andra sidan byts stråna ut mot kraftigare sådana.
Som kanske kan ge frisyren lite stuns.

Gråa hår ja.
Tillväxten ökar säkert lite extra den här morgonen.
Två morgonpigga elefantungar klampar nerför trappan klockan sex!?
Och jag som har sovmorgon (läs lagt mig sent dessutom) låtsas att jag inte hör.
Vänder mig om och hoppas på tystnad och ytterligare lite mer sömn.
Det varar fem minuter.
Sen bråkar dom vid teven.
Jag leker fredsmäklare a´la Carl Bildt. 
Försöker hissa vit flagg med mitt dåliga morgonhumör.
Slänger ur mig några opedagogiska meningar och lägger mig igen.
Två minuter.
TVÅ MINUTER!
Innan den ena träder in i sovrummet, Men den andra tätt i hälarna.
Tänder taklampan och skrikbeklagar sig över sitt syskon.

Schack.
Matt.
I.Give.Up
Och jag är sur som en strömming.


Det är sådana här morgnar man måste välja rätt.
Välja om man vill vara Mrs. Bitter resten om dagen.
Or Mrs. Sunshine.
Mrs. Sunshine who´s kicking ass.
Mrs. Sunshine som tar tag i saker och utmanar sig själv.
Som springer av sig irritationen.
Som springer för allra första gången det här året.
Fast att hon till en början inte tror att hon ska klara mer än tre,
men klämmer till med fem. Kilometer.
Mrs. Sunshine som njuter av friheten att återigen kunna springa,
fast det är jädrigt tungt.
Men det kvittar för -  hon . kan . springa!

Mrs. Sunshine.
Jag väljer Mrs. Sunshine såklart.
Och jag är så glad över att jag tar tag i det.
Inte hittar på ursäkter.
Utan bara provar. 
Och njuter.