fredag 31 december 2010

Årskrönika

I mål!
Året är slut och nyårslöftet har hållits - hela vägen. Troligtvis för första gången.
Om det blir några nya löften inför kommande år? Ytterst tveksamt.
Men året som gått ska summerars. Det hör liksom till med en årskrönika.

2010 - Årets:

Skönaste: Föräldraledigheten

Oväntade: En vit jul

Sorg: Pappas och mormor Ingas bortgång

Favorit-som-kommer-i-repris: Mallorca och Astrid Lindgrens värld

Projekt: Bildbehandlingskursen

Kärlek: Mina barn och min man

Konsert: Kent på Sofiero

Julklapp: Fotokurs hos Emelie Ohlsson

Fest: Hoppas jag på ikväll

Kalas: Dotterns 1-årskalas förstås

Efterrätt: Sommartårta med bär

Utveckling: Fotograferandet

Oro: E´s alla infektioner och sjukhusvistelse

Oavslutade: Bildbehandlingskursen

Succé: E´s babyrytmik. She loves it!

Förändring: I´s byte av förskola. Han klarade bytet med bravur, det gick sämre för mig.

Bristvara: Sömn, pengar och fritid. Det ingår i mammalediga kitet.

Ihållande: Min dåliga hårkvalitet. Har tröttnat på min polskrandiga, korta, stripiga frisyr nu. Ge mig tillbaka min page!

Kära återseende: Dejten med Karin, som jag inte sett på 4 år.

Klädinköp: Odd Mollykoftan. Som jag använt den!

Bok: Cancerkarusellen

Nykomlingar: Max, Jonna och Elise. Inte mina egna, men tres amigas har fått barn. + 16 till. Många barn blir det :-)

Gott slut!
Och gott nytt!

onsdag 29 december 2010

Se upp i backen!

Pulkaåkningen i måndags resulterade i en söndrig pulka. Kanske var lasset för tungt? Nåt gick iallafall galet. Och eftersom pulkadejt var inbokad som igår, var det bara för grabbarna att åka iväg och köpa nytt snöfordon - en kälke!

I - han svängde ner längs backarna. Ibland på gränsen till att volta. Kanske har han generna som rallyförare i blodet? Eller bara en massa tur.
E var inte de minsta intresserad av att åka ner för backarna igår. Varken med kälken eller sin babypulka. Hon kostade på sig ett åk tillsammans med mig, om hon fick låna kompisens svarta - och det fick hon. Sen var hon nöjd med det och bjöd istället på mindre muntert humör.

Idag var det helt plötsligt spännanade att susa nerför backarna. Upp och ner. Favorit efter favorit, i repris. Kanske har hon hittat sin grej?


Bilderna får inte kopieras eller användas utan min tillåtelse

tisdag 28 december 2010

En liten prinsessa


Bilderna får inte kopieras eller användas utan min tillåtelse

Läser just nu...

Familjens projektledare säger upp sig.


"Härmed säger jag upp mig från jobbet som familjens projektledare. Ett jobb jag aldrig sökt, har någon naturlig fallenhet för eller ens tycker är roligt. Jag har insett att detta bland annat kommer att påverka familjen på följande sätt:
1. Barnen kommer att bära udda kläder, inte ha nån mössa när frosten kommer eller skridskor nästa friluftsdag.
2. Inte heller kommer barnen att gympapåse med sig eller picknick när det förväntas.
3. Den sociala agendan kommer att haverar totalt.
4. Det kommer att bli rörigt och lukta illa hemma. Och ingen kommer nånsin att hitta något (för det finns fortsättningsvis ingen att fråga).

Trots detta väljer jag att säga upp mig. Från och med dagens datum har vår familj ingen projektledare. Jag vill gärna passa på att önska dig, min älskade man, lycka till!"

Gunilla Bergensten, fru

Nån som känner igen sig?

måndag 27 december 2010

Mätt

Det har ätits julbord i dagarna fyra. Varje gång blir man så galet mätt. Konstigt nog finns det fortfarande ett litet sug efter julmat. Igår var J´s syster med familj här och jag bjöd för första gången på hemgjord sådan. Det var kanske inte första gången jag gjort Janssons eller köttbullar, men brunkålen var det premiär på. Det märktes. Det var inget fel på den, men inte så god som mamsens. Det blir till och jobba vidare på den tills nästa år.

Kvar finns det bara lite sill, skinka och lax. Vi stoppar där nu. Bortsett från en skinkmacka eller laxknäckis till kvällen. Det kan man njuta av några dagar till. Lillasyster tipsade om en ny favorit - knäckemacka med lax, gräddfil och hovmästarsås. Min nya julcraving och den kommer garanterat att hänga med mig nästa år. Tror det slinkit ner en sju, åtta sådana knäckisar sen julafton. Nu är vi på sista varvet...


Bilderna får inte kopieras eller användas utan min tillåtelse

Julpuss

När jag kom hem till mamma i fredags upptäckte jag den här jultavlan. Som jag broderat när jag gick i åttan eller nian. En tomtepojke som pussar en tomteflicka. Precis som årets julkort. Inte hade jag en aning om att jag tjugo år senare, helt omedvetet, skulle ta en identisk bild på mina barn... Ännu mindre att det skulle bli just en pojke och en flicka.


Bilderna får inte kopieras eller användas utan min tillåtelse

söndag 26 december 2010

Bästa julklappen

Vad slår en kärleksfull julpuss från barnen?


Bilderna får inte kopieras eller användas utan min tillåtelse

lördag 25 december 2010

Halleluja!

Efter en intensiv julafton med isig motorvägsresa i låg hastighet, födelsedagsfirande, massor med god mat, en stundtals Di-Leva-dialektal tomte (rolig och trevlig), uppspelta barn dränkta i julklappar så saktades tempot ner idag.

Uppe före tuppen var mamsen och jag. Gav oss ut i kylan med knastrande snö under kängorna, på väg mot kyrkan. På väg stämningsfull julotta. Om vi hoppat ur sängarna lite tidigare och hoppat i den arktiska munderingen, så hade vi fått en uppiggande promenad genom den vintervackra morgonen i tretton minus. Men latheten satte stopp och vi tog bilen istället. För att spara tid och spara på kroppsvärmen.
Längesen senaste julottebesöket, men ack så stämningsfullt. Julpsalmer och körsång. Tur att de fanns där, kören, för att stötta oss övriga falsettröster. Klockan sju på morgonen är jag allt annat upp uppsjungen och välstämd. Jag tackar proffsen för vacker och stämningsfull skönsång. Och mamma, som väckte mig imorse. Där i kyrkan, får "Stilla natt, heliga natt" en helt annan betydelse. Som kontrast till självaste julafton. Underbart att få uppleva båda. En riktig jul.

Promenad blev det ändå. Med min gamla barndomsvän som också firade jul i våra hemtrakter. Annars är avståndet drygt 70 mil, men vi försöker ses en liten stund just vid denna högtid. Och trots att det är så sällan vi träffas, så känns det ändå som igår. Det är lycka att ha sådana vänner och jag är lycklig som har några sådana.
Tack för att ni finns!

fredag 24 december 2010

Födelsedag

Av tradition och rättvisa brukar vi fira varannan julafton hos J´s föräldrar och varannan hos mina föräldrar. Perfekt - alla vet vem som ska vara hos vem och ingen blir besviken. Dom vi inte träffar den 24:e, firar vi med den 25:e eller 26:e istället. Dessutom är det tajmat med min systers familj och J´s systers familj.

Men julafton för två år sen såg väldigt annorlunda ut. Jag var gravid i fjärde månaden och hade soffan som bästa vän. Då vila var beordrad så var det inte ens att tänka på att ge sig iväg flera mil för att fira jul. Mamma och pappa kom istället hit och vi firade vår första jul här hemma.

Men det var ju inte bara jag som låg ner den dagen - det gjorde även min syster. Även hon gravid, men i vecka 40+. Fast vad jag vet så var det ingen soffa hon låg på utan i förlossningsäng.
Fem eller sex dagar över tiden, tyckte bebisen att det var dags att titta ut. På självaste julafton... En dryg timme före midnatt. Som ett litet Jesusbarn.

Så idag blir det först 2-årskalas. Vi ska fira 08:an - i dubbel bemärkelse. Presenter ska öppnas och tårta ska ätas. Och självklart en trudelutt av "Vi gratulerar". Sen ska vi fira julafton....

Lucka 24

Från oss alla, till er alla.

En riktigt God Jul!


Bilderna får inte kopieras eller användas utan min tillåtelse

torsdag 23 december 2010

Saffransbullar med vit choklad

Att göra eller inte göra - det har varit frågan. Redan förra året bakade jag dom här saffransbullarna och blev väldigt förtjust. Hade först planerat att göra dom denna julen år också, men med tanke på att den här familjen redan klämt 60 vanliga så kändes det onödigt. Men vad fasen, det är bara jul en gång om året. Sen dröjer det ju elva månader tills nästa lussebullsätande.



Saffransbullar med vit choklad

Ingredienser:
200 g smör
5 dl mjölk
50 g jäst
2 kuvert saffran à 0,5 g
salt
2 dl socker
13-14 dl vetemjöl

Fyllning:
75 g smör
200 g vit choklad
½ dl socker

1 ägg
pärlsocker

Gör så här:
Smält smöret i en kastrull och häll i mjölken. Värm blandningen till fingervarmt. Smula ner jästen i en degbunke. Häll över mjölk- och smörblandningen. Blanda ner saffran med salt och socker. Rör ner mjölet lite i taget, tills du har en smidig deg. Låt degen jäsa övertäckt i ca 30 minuter.

Sätt ugnen på 225 grader. Dela degen i två delar. Kavla ut, bre på smör, strö över hackad vit choklad och socker. Rulla ihop degen och skär i bitar. Jäs under bakduk i 30 minuter.

Pensla med uppvispat ägg och strö över pärlsocker. Grädda i mitten av ugnen i 5-8 minuter.

Bilderna får inte kopieras eller användas utan min tillåtelse

Lucka 23

Dan före dan. Uppspelta barn. "Imorgon är det julafton!" "Imorgon ska jag få julklappar!"

Dagens lucka innehöll en liten utflykt för I´s del med sin pappa. Vilket visade sig delvis ha handlat om julklappsinköp till mig. J försökte smuggla in något i gömmorna när de kom hem igen och lyckades bra med det. Egentligen helt onödigt med smuggling då I redan i hallen berättade för mig att jag ska få en julklapp imorgon. "Choklad. Du ska få choklad imorgon, mamma"

Det var den överraskningen. Fast å andra sidan fick jag ett gott skratt - helt oväntat. En överraskning i sig.

onsdag 22 december 2010

Lucka 22

Valfri hyrfilm via teveutbudet. I slog till på Toy Story 3. Givetvis ingick lite biogodis, såväl hemlagat som köpt. Allt till belåtenhet.

Själv tog jag tillfället i akt att julstäda lite. Känns som att jag kämpat med det hela dagen - lite av moment 22. Att städa när man har småbarn, är som att skotta snö när det snöar. Båda moment känns välbekanta i dessa dagar.

tisdag 21 december 2010

Lucka 21

Apelsiner med nejlikor. Doftar underbart och juligt!


Bilderna får inte kopieras eller användas utan min tillåtelse

Nu vänder det..

Vintersolstånd. Efter en lång tid då mörkret smugit allt närmre, så vänder det äntligen mot ljusare tider. Sakta, sakta... Lång väg kvar till våren och sommaren, men det går åt rätt riktning nu. I snigelfart.
Under tiden får vi njuta av riktig vinter - vit sådan, då den är som bäst.

Men inte bara mörkret vänder utan även lilltjejens hälsotillstånd. Förhoppningsvis.
Var hos örondoktorn med I för rutinkontroll av rören i öronen. Dom satt fortfarande kvar och gjorde gott, men med riktning på väg ut. Eller som Peter Jihde skulle sagt, "dom hänger löst".
Passade på att be doktorn om öronkoll på E också. Näsan har runnit ett tag och lite gul gojs har flyttat in i ögonen senaste dagarna. Nätterna har dessutom varit stökiga. Min misstanke om att ögoninflammation är lika med öroninflammation blev bekräftad. Jo så var det. Årets femte sådan.
Har glatt mig åt att hon lyckats ha fem-sex förkylningar i höst utan att bacillerna satt sig i öronen. Den här gången gick det inte vägen. Det är bara hoppas på att vi inte ska inledas i antibiotikaträsket igen, ett halvår framöver.

Monika Ahlbergs wienernougat


Monika Ahlbergs wienernougat

Ingredienser:
100 g flagad mandel
250 g nougat
150 g mörk choklad

Gör så här:
Rosta den flagade mandeln gyllenbrun i en torr och inte alltför het stekpanna. Ställ åt sidan.
Ställ en skål eller tallrik över en kastrull till hälften fylld med kokande vatten.
Smält nougaten i ett vattenbad.
Finhacka den mörka chokladen och låt den smälta ner tillsammans med nougaten i vattenbadet.
Blanda ner den rostade mandeln.
Häll upp massan i en avlång form klädd i bakplåtspapper.
Låt stelna och skär sedan i bitar.

Bilderna får inte kopieras eller användas utan min tillåtelse

Chokladrutor med röda torkade bär och marshmallows


Chokladrutor med röda torkade bär och marshmallows

Ingredienser:
200 g vit choklad
1 dl röda torkade bär, tex tranbärsblandning
1/2 dl vispgrädde
1 dl marshmallows, gärna minimarshmallows

Gör så här:
Finhacka chokladen. Koka upp grädden i en liten kastrull. Ta den från värmen. Tillsätt chokladen. Rör om tills det smält.
Klä en form (ca 10 x 15 cm) med plastfolie. Sprid ut de röda bären och minimarshmallows (eller vanlig storlek som grovhackas) jämnt över formen.
Häll chokladsmeten i formen. Låt stå i kylen ca 4 timmar, tills chokladen stelnat.
Skär i små rutor och förvara svalt i en burk med smörpapper mellan lagren.

Bilderna får inte kopieras eller användas utan min tillåtelse

Lucka 20

Julgodisfabriken är igång.
Förra året var vi tidigt på det. Det misstaget gör vi inte om, det fanns nämligen inget kvar till självaste julafton.

I år blev det tre nykomlingar för vår del - tryffel, chokladrutor med torkade bär och marshmallows och Monica Ahlbergs wienernougat.
Efter att ha smakat godsakerna, har jag hittat en favorit - Chokladrutor med torkade bär och marshmallows.

Ja, nu återstår bara att gömma godiset. På ett bra och hemligt ställe. Men så att man kommer ihåg vart, lagom till juldagarna.

söndag 19 december 2010

Lucka 19

Uppfriskande kvällspromenad i min ensamhet. Ibland är det skönast så. Sällskap i all ära, men jag lider inte av att få glida fram över vackra vintergator och rensa bland mina tankar. Gå omkring i mörkret och kika in i alla julpyntade hus.
Förvånansvärt många var dock nedsläckta och tomma. Tomma på folk. Kanske är människorna på glöggfest eller har åkt iväg till varmare breddgrader för att att fira jul? Eller finns det folk som har vett att gå och lägga sig i tid? Det borde jag prova.

För glöggfest det har vi varit på - eller julhygge som vi kallar det. En tradition som en av familjerna i föräldragruppen bjudit in till i flera år. Mycket uppskattat och trevligt. Och förstås gott.
Helt plötsligt har danska aebleskiver blivit en del av mitt julfirande. Serverade med sylt och florsocker. Det slank ner en hel del. Jag skäms för att säga hur många. Men gott och trevligt var det. Och jag hoppas att vi får njuta av detta fler år.


Bilden är lånad

lördag 18 december 2010

Lucka 18

Fyra kilometers pulkapromenad i jakten på tomten - svettigt.
Vi hittade honom och nu ligger önskelistan i tryggt förvar i tomtens säck. Det har I själv sett till att den gör.


Bilderna får inte kopieras eller användas utan min tillåtelse

Blue X-mas

Om man inte får klä granen i blått, så pryder vi väl nåt annat.
I smyg...


(Undertecknat Grabbarna Grus)

Bilderna får inte kopieras eller användas utan min tillåtelse

fredag 17 december 2010

Lucka 17

"Granen står så grön och grann i stugan" .....

Tycker det är svårt att få till en fin gran, ni vet en sån där underbar "inredningsgran" som finns i tidningsmagasinen. Mission impossible. Iallafall för min del.
Fick tipset av min vän L att köra på mycket kulor och mycket ljus - små sådana.
Den linjen går vi på i år. Tvåhundra små lampor och kulor i guld, rött och silver. Hade killarna fått välja (vilket de fått göra två år i rad) hade de blåa även hängts upp. Men i år blev de (kulorna Blå) portade.

Först när den dekorerats färdigt i dagsljus, tyckte jag att det blev en variant sämre. På tok för lång giraffliknande hals, med sin långa långa topp. Lite för lång för min smak - inte helt tipptopp.
Men faktiskt, när mörkret lagt sig, så känns den riktigt gemytlig trots allt. Kanske inte så dum ändå? Inte som inredningsgranarna, men väldigt personlig.

Några klappar brevid, blir det inte dagarna innan. Dom julpresenterna som jag slår in, är E snabb på att öppna. Never ending story. Så en vecka framöver får dom gömmas på säkrare ställe och lagom till julafton - ja då får vi köra med kravallstaket.


Bilderna får inte kopieras eller användas utan min tillåtelse

Knep och knåp

Igår blev dom färdiga. Idag avporträtterade.
Den rackarns tomtefamiljen tog längre tid att göra, än jag hade trott. Troligtvis var det I´s tjat som tog mig igenom målandet, limmandet och mössetillverkandet. Tur det, annars hade dom kanske packats ner, ofärdiga, i en låda och sen fått hänga med de övriga julsakerna på vinden i elva månader.

Fast nu när de står där så fint uppradade kan jag inte sura åt dom. För de är ju faktiskt ganska charmiga. För charmades, det gjorde jag ju redan i affären.


Bilderna får inte kopieras eller användas utan min tillåtelse

torsdag 16 december 2010

Lucka 16

Kanske skulle det gjorts för längesen, men bättre sent än aldrig.
Nu är det hög tid att fixa önskelistan till tomten. Ja, jag skickade min för evigheter sen (och har fortfarande inte fått tjockt och glansigt hår), men I har inte tidigare satt sina önskningar på pränt. Jag tyckte det var en perfekt aktivitet för idag. Snöstorm utomhus och intresset för att skriva bokstäver är nu på topp.

Järnvägar, tåg och lego. Och bilar förstås.
Nu får vi se vad tomten har med sig i säcken nästa vecka.

onsdag 15 december 2010

Lucka 15

Stjärngossen är på väg att bli utrotningshotad. Den känslan har jag haft de senaste dagisåren. Och jag(vi) jobbar starkt på att få dessa söta gossar i strut att bli ihågkomna.

Imorse gick I´s luciatåg av stapeln på förskolan. Av ca 35 barn fanns det två stjärngossar i tåget. Den ena lämnade WO, gick och satte sig i mammans knä före startskottet. Den andra var min I. Den allra finaste vitklädde med "hatt", bland massor av tomtar och några pepparkakor, tärnor och lucior.

Under uppträdandets gång var det kameraförbud, med undantag för filmkameror. Väldigt sunt, tycker även en paparazzi som jag. Slippa ljudet av blixtar och bara titta på de underbara barnen och deras fina, fina sång. Ingen jakt på bästa bilden, bara titta, glädjas och vara här och nu.

tisdag 14 december 2010

Lucka 14

Luckan som planerats, men aldrig blev av. Tragiskt men sant.
Vi skulle pyntat det sista ikväll, med lite tomtar och grejor. Men det blev inte så. Jag kände ett stort behov av att åka iväg att köpa nåt nytt att ha i fönstret. Det som står tomt efter att vår ena elektriska ljusstake smälte/brann för två veckor sen. Lång historia, som tur var slutade i tid och lyckligt. Mycket, mycket obehagligt.

Jag hittade dock nåt att smycka fönstret med, men när jag kom hem var barnen vråltrötta och färdiga för tidigt sänggående.
Men pynta det ska vi och tar snart nya tag igen.

måndag 13 december 2010

Lucka 13

Antar att det är idag det förväntas att jag ska skriva om det söta lilla luciatåget på dagis.
Men nä, nåt sånt blir det inte. Inte för att det inte var sött utan för att det helt enkelt inte gått av stapeln ännu. Senare i veckan är det dags och då hoppas jag att vi alla får avnjuta gossebarnets sång med kompisarna.

I ville, i stjärngosseskrud, dock lussa för oss här hemma ikväll och hade världens sötaste lilla lucia med sig i hälarna. Hon tyckte det var vansinnigt roligt att gå (läs halvspringa) efter sin bror som bjöd på allt från "Ute är mörkt och kallt" till "Tipptapp". Skulle gissa på en sex-sju låtar sammanlagt. Den lilla orutinerade bjöd mest på fniss, underbart sådant.

Barnen överraskades under eftermiddagen av en tripp till julavslutningen i Kyrkans Hus. Där var det dans kring granen, julfika och julklappsutdelning av självaste tomten. Jo då så att.... Härligt å se deras miner. I som verkade lite orolig över att inte få någon paket (det låg nästan längst ner i botten) och E som med skräckblandad förtjusning fascinerades av den röde figuren. Och hon förstod snabbt att här vankades det paket....

söndag 12 december 2010

Lucka 12

Redan tredje advent! Oj vad tiden går.
Jag och J hade planerat att lämna bort barnen ett par timmar för att åka in till stan och handla de sista klapparna. Men E hade feber i natt, så jag fick åka själv och klara av min del. Inte lika kul då jag hade sett framemot lite vuxentid och lunch på stan. Men nu är jag iallafall klappad och klar. Kvar väntar bara inslagningen.

Det blev såklart en adventspresent till barnen idag - varsin julklappsstrumpa. Kände mig lite osäker på hur pass mycket det skulle uppskattas, men det har varit en riktig hit. De har sprungit runt här hemma med tomteluvor och "julklappssäckar" hela dagen. Bobby Caren har använts som släde - E längst fram, med I tätt bakom. Säckarna placerades i släpet. Sen har den ena utdelningsrundan efter den andra körts runt. Runt...och runt...och runt. Så roligt dom haft!

lördag 11 december 2010

Lucka 11

Det börjar luta åt återlämning av böcker på biblioteket, så vi slog till på en sådan idag. Och framförallt lånade vi en hög med nya. "Vanliga" böcker och julböcker.

I dessa tider vill jag gärna hitta en bok som på ett enkelt sätt förklarar varför vi firar jul. Och jag lyckades faktiskt bra. Astrids "Jul i stallet" - lagom lång och lagom enkel.

fredag 10 december 2010

Lucka 10

Pfefferkuchen. Hästar, grisar och ... Eller snarare hästar, elefanter, dinosaurier och traktorer. Och många fler.

E´s första reaktion när hon fick en degklump, var förstås att ta en tugga. Den hann inte ens landa på bordet. Men det föll inte i hennes smak (!?) och grimas utdelades istället för mersmak. Baka var sådär, äta riktiga "köpepepparkakor" roade mer.

I däremot gillar ju att baka och pepparkakor var förstås inget undantag. Men en liten förpackning färdig deg kavlas ju ut på nolltid. Iallafall tyckte jag att det gick snabbt, men det var nog å andra sidan alldeles lagom för de övriga två.



Bilderna får inte kopieras eller användas utan min tillåtelse

torsdag 9 december 2010

Lucka 9

Idag tog vi fram dom, ingredienserna till julpysslet som jag köpt på Panduro för några veckor sen. Där i affären, hade det klätts en underbart fin gran där julgranskulorna förstås var hemmadekorerade. Jag frestades av deras glashjärtan som målats i silverfärg och slog till på några sådana. Ja det ramlade ner lite annat i korgen oxå, men det har inte hunnit bli färdigt denna pysseldag. Men håll ut, I tjatar om det projektet hela tiden så det ska nog snart vara i hamn.

Iallafall, silverhjärtan. Jag tyckte att det var lite pilligt att måla det snyggt (lite som att få till ett nagellack jämnt och fint) och körde på tre lager (se vänster hjärta). I tyckte det var plättlätt och målade bara lite hur som (se höger hjärta). Och hur ofta är det inte som det enkla blir bäst? Jag tycker nog att hans hjärta blev finast.


Bilderna får inte kopieras eller användas utan min tillåtelse

onsdag 8 december 2010

Lucka 8

Filmtajm!
Och inte vilken film som helst, utan våra egna. Där barnen är huvudpersoner.
Oj, vad tiden går! Jag blev alldeles rörd till tårar när jag såg hur liten I var för två år sen. Så mycket som hänt sen dess. Och lilla E, även om jag tycker hon är helt underbar nu, så saknar jag ändå lite av bebistiden. Den tid som aldrig kommer igen.

Det är så underbart roligt med film och man borde filma mycket mer. Jag älskar foto, men film med sina små - är nåt alldeles, alldeles speciellt.

tisdag 7 december 2010

Lucka 7

Mindre kul aktivitet kanske, för såväl mig som min hjälpreda.
Men mer eller mindre ett måste i dessa tider, iallafall om man tänker skicka julkort till nära och kära. Och det brukar vi förstås göra.

Jag har skrivit adresser på ett antal kuvert och min hjälpreda fick hjälpa till med att klistra på frimärken. Svårt att fresta med till en början, men när jag förklarade att Postis Per brukar göra sådant - ja då var det annat ljud i skällan :-) Tom så att det var riktigt roligt när han provat på.

Nu har jag bara några kvar att skriva färdigt och snart kan vi bocka av det bestyret från listan.

måndag 6 december 2010

Här och nu

Sa-ta-na-ma. Samma ord i 31 minuter. Upprepades sjungandes, viskandes och enbart för sig själv.
Sa-ta-na-ma har inget med den onde eller jädraranamma att göra, även om man skulle kunna tro på en sådan sammanslagning. Mantrat är energigivande och löser upp blockeringar inombords. Säg den som inte har sådana?

Jag hängde med hela vägen - hela 31 minuter i meditationställning. Dock tappade jag bort mig mentalt emellanåt. Det där med "här och nu" är rackarns svårt. Så lätt att börja tänka på om jag borde stryka några kläder till morgondagen eller att jag måste ta tag i den där fotokalendern som ska delas ut som traditionsenlig julklapp. Julkortet, dom måste skrivas och babysimmet - vem av oss tar det imorgon? Under 31 minuter hinner man tänka på mycket som småbarnsförälder om man får göra det i lugn och ro. 31 minuters privata tankar blandat med SaTaNaMa.

Ett tag, halvvägs, höll jag på att somna till - sittandes med benen i kors. Undrar om det också är typiskt trötta småbarnsföräldrar eller om de medelålders damerna kände likadant? Men nånstans kanske det var ett tecken på den fulla avslappning som mantrat gav? För tidvis denna halvtimme, fanns jag "här och nu". Och bortom allt tänkande och funderande. Ett skönt tillstånd även om det inte varade för evigt.

Lucka 6

Mor-och-son-fika på självvalt fik i byn.
Lillsyrran lämnades hos farmor och vi traskade glatt iväg. E var dock inte lika glad åt avskedet - men det hade gått över ganska snabbt. Nyttigt för oss alla tre. För mig och I att få mysa ensamma lite och för E att få vara med någon annan än föräldrarna sina.

Gott var det också! Vilket fika alltid är, förvisso. Mer eller mindre. Idag var det mer. Vi satt och småpratade lite och när I mellan varven kollade in liftbilen utanför, så kollade jag alla passerande i gallerian. Kul och mysigt på samma gång.

Snart vankas det "Sinnesfrid i juletid" för min del. Lite yoga, 31 minuters meditation och sen Jona´s egenbrygda the på det. Med härliga julkryddor. Allt för en god sak skull - alla insamlade pengar går till Bröstcancerfonden.

söndag 5 december 2010

Lucka 5

Söndag och andra advent, detsamma som paketdags i kalendern.
Barnen fick varsin Astridfilm, perfekt ändamål för en slappedag. Skönt att kunna ta det lugnt dagen efter gymnastikavslutning, prinssess- och prinskalas samt myskväll med vännerna i Höör.

Prinsesskalaset ja. I var återigen ensam kille bland tio tjejer igår. Om det inte varit för honom hade kalaset enbart titulerat sig prinsesskalas. Men det går ingen nöd på honom bland kvinnfolket, inte ännu så länge iallafall. Det enda han kommenterade när han kom hem var att de ätit prinsesstårta. Men det fanns ju ingen KUNGATÅRTA?! :-)

lördag 4 december 2010

Lucka 4

Julavslutning på familjegymnastiken för I.
Barnen var välkomna i "juldräkter" och bjöds på pepparkakor och dricka efter julgransdans och skeppsbrott. Smakade smaskens förstås...


Bilderna får inte kopieras eller användas utan min tillåtelse

Bitter

Känner mig bitter över gårdagens Idol. Olle var min klara favorit. Flickfavorit, förstås, men för en gångs skulle tycker jag att han är någon som gjort sig förtjänt av den titeln. En vuxen man, som inte charmar tjejerna med tandställning, igelkottsfrisyr i diverse färger eller tanig sjuttonårskropp.
Jag hade gärna sett honom i final med Linnea eller Weise. Nu blev det inte så. Däremot funderar jag starkt på att låta bli att se finalen nästa vecka. Jay, den store favoriten, har absolut talanger. Gillar man hårdrock, så gillar man Jay. Jag gillar inte hårdrock....

fredag 3 december 2010

Lucka 3

Som favorit i repris från förra året, blev det julfika med gamla dagisgänget. I var helt ovetandes om detta tills kalendern "öppnades" imorse och blev glad som en speleman över att få träffa sina kompisar igen. Väntan blev låååång och på slutet roade han sig med att skriva ner en gästlista.


Eftermiddagen blev förstås trevlig med glögg, lussebullar och andra godsaker. Och såklart, trevligt sällskap! E var mammigare än mammigast och grät om jag avlägsnade mig en meter ifrån henne. Vill inte ens tänka på hur det skulle gå om vi skulle skola in henne på dagis i februari... Nä, vi suger på stanna-hemma-karamellen lite till...

Bilderna får inte kopieras eller användas utan min tillåtelse

torsdag 2 december 2010

Lucka 2

Dagens uppdrag visade sig vara en riktig favorit - pimp my pepparkakshus!
I kom ihåg förra årets byggprojekt och jublade redan när vi läst baksidan på hjärtat.

Here is the result of the year:



Bilderna får inte kopieras eller användas utan min tillåtelse

onsdag 1 december 2010

Lucka 1

Så var den då invigd, aktivitetskalendern.
Dagens mission för I (det blir mest aktiviteter för honom) var att följa med pappa till leksaksaffären och köpa en julklapp till sin syster. Det klarade han galant och kom gladeligen hem och sa att han hade köpt en hund till E. Jag påminde honom om att man inte ska säga högt vad man köpt till någon, för det ska vara en överraskning. Man kan ju viska istället om man vill berätta. I blev skitarg och sa att "man får visst säga högt vad man har köpt" :-) Nu är ju syrran så liten att det kanske inte har så stor betydelse, men nästa år.

Å andra sidan skulle I kanske få följa med pappa sin, när han ska köpa julklapp åt mig?

Säga nej

Konsten att säga nej, kan ibland vara svår. Risken finns ju att man missar något, gör någon sårad eller besviken... Förut var jag mästare på att säga ja - det gick också ju sådär bra. Men man reser sig sakteligen och lär sig av sina misstag. Nu är jag mycket bättre på att säga nej. Kanske pga av åldern och dess utvecklande klokhet, kanske pga av att man blivit förälder? Men mest av erfarenheterna.

När man är 17 månader gammal har man absolut inga problem att säga nej. Numera är allt nej i hennes ögon, även om verkligheten är den motsatta. Men härligt är det att lyssna på och alla vuxna borde hänga mer med 1½-åringar lite mer och lära sig av dessa.

tisdag 30 november 2010

Tyst och lugnt

Vi har fått sova så gott som en hel natt. Inga barn som ropat på mamma och pappa eller gnytt. Gott för själen. Sju timmars sömn i ett sträck tills E vaknade. Hämtade in henne till oss och hon somnade om och sov länge... Vi fick väcka henne halv åtta, vilket händer ytterst sällan.
När jag steg upp först imorse, var det alldeles tyst och lugnt. Ingen Bolibompa från ovanvåningen, snarkningar eller barn som tjoade och tjimmade. Bara jag. Hann dock inte njuta av lugnet just då, men fick tillfälle att ta igen det senare.

Efter den flera-minus-kalla promenaden från rytmiken, somnade lilltjejen gott i sin vagn. Hon bjöd på över en timmes lugn och ro. Lugn och ro att sitta ner och äta lunch i stillhet samt slänga ihop en chokladkaka inför fredagens julfika. Alldeles underbart med tystnad, nästan som om jag glömt hur härligt det kan vara.

måndag 29 november 2010

Aktivitetskalender


Förra året körde vi enbart med adventspresenter till barnen, vilket för all del var uppskattat. Men jag blev så inspirerad av Gottegrisens aktivitetskalender (en fantastisk idé), så jag har copycatat den i år. På mitt eget lilla sätt, i all enkelhet. Det hade verkligen varit supermysigt att ha broderat eller sytt en egen, men tiden känns knapp. Det viktigaste är ju att man gör aktiviteterna tillsammans, vilket jag tycker är en otroligt fin tanke.

Jag har klippt ut små hjärtan av julklappspapper och numrerat dom 1-24 på framsidan. Därefter hängt upp dom på ett band med hjälp av tvättklämmor. Sen ska jag skriva olika aktiveter på baksidan, som jag och barnen kan ägna oss åt tillsammans. Tex baka pepparkakshus, göra julgodis, köpa julklappar, ha julfika, klä granen osv. Adventspresenterna håller vi fast vid och kommer finnas på hjärtan nummer 5, 12 och 19.


Bilderna får inte kopieras eller användas utan min tillåtelse

söndag 28 november 2010

Första advent

Vit advent, den första på länge. Minns inte när det hände senaste. Kanske gick jag på mellanstadiet eller högstadiet? Kan det verkligen varit så längesen? Minnet som brukar stå mig nära, sviker mig på den punkten.

Den vita snön ger mera mysfaktor åt julen och advent. Och mysigt var det att traska runt i byn på julskyltning - även om minusgraderna trängde sig igenom både vantar och skor. Jag och I slängde våra lurviga i ringdansen runt granen. Till "Vi äro musikanter" rockade I loss rejält - utan tvekan hans melodi. Och som belöning på det, en godispåse av självaste jultomten.


Bilderna får inte kopieras eller användas utan min tillåtelse

lördag 27 november 2010

Mysbrallor

Har lunkat runt i mysbrallor hela dagen. Ovanligt, men klart underskattat från min sida. Lunkat är kanske inte rätt ord - jag har varit på I´s gymnastik, dragit barn i pulka, skottat snö och gått en långpromenad. Thank God för vardagsmotion, så att man kan döva samvetet över att man inte hänger på gymmet tillräckligt ofta (läs sällan).
Någon klok människa sa väl nån gång att "vardagsmotionen är den bästa motionen". Jag köper det direkt!

fredag 26 november 2010

Dåligt utrustad

Lussebullar stod på dagens agenda - finally!
Jag har längtat efter dessa sen förra julen. I love lussekatter.

Så vi satte igång en dubbel sats. Det brukar ändå bli att vi slukar 70 stycken(!?) i den här familjen, så lika bra att ta allt på en gång. Vilket jag antagligen inte gjort tidgare, utan delat upp på två bak. För små jäsbara bunkar gjorde att jag fick fixa degen i en, för att sedan stjälpa över i en annan och rusta för jäsning. Köket kändes helt plötsligt också för litet för att få plats med alla plåtar. Och elvispen, ja det har nog gjort sitt. Så såhär i juletid kanske man skulle be den skäggige om större bunkar, hushållsassistent och nytt kök? Till nästa års julbak?

Förra året sov E sig igenom hela projektet. I tyckte vi skulle vänta med dagens bak tills hon somnat så att vi fick baka "ifred". Jag tyckte självklart att hon skulle få vara med och så blev det. En stund. Hon var mest road av att äta degen och visade sitt "bästa" humör när hon inte fick. Så en trött tjej gick och la sig halvvägs och duon fick fortsätta själva. Men hon vaknade lagom till dom nybakade katterna och av aptiten att dömma, lär det kanske inte räcka med dubbel sats i år.

onsdag 24 november 2010

En månad för tidigt

Bara en månad kvar till jul och snön ligger redan runt husknuten. Vintern har nått sydligaste syd. Jag gillar det vintervita snölandskapet, men om jag fått välja så hade jag hellre haft grönt idag och vitt om en månad. För vita jular växer onekligen inte på träd, åtminstone inte här. Nä, våra jular brukar vara gråa och trista vädermässigt.
Barnen blev dock glada över vår en centimeter "höga" vita nederbörd. E jublade och skrattade hela pulkafärden till förskolan. För att inte tala om hennes besvikelse när vi lämnade småbackarna och gick hemåt...

Julstämningen har hunnit ikapp oss, med Peter Jöbacks julskiva, snö och glöggpremiär. Snart står han där, farbrorn i skägg, och knackar på dörren....


Bilderna får inte kopieras eller användas utan min tillåtelse

tisdag 23 november 2010

Pyntet är klart

Det är långt ifrån pyntat och klart, men pyntet är klart iallafall.
Hade supertrevligt under de tre pysseltimmarna igår. Ville göra så mycket och skulle nog lätt kunna sitta där två timmar till. Så lätt det är egentligen att pyssla, bara man har massor av inspiration. När jag åkte hemifrån var det en bristvara, men väl på plats kryllade av den.



Nu ska bara kransen hängas på dörren, fönsterna putsas, stakarna tas fram och glöggen värmas - sen är vi rustade för advent!

Bilderna får inte kopieras eller användas utan min tillåtelse

måndag 22 november 2010

Pyssel för stora och små

Veckan har inletts med trevligt sällskap på lekplatsen och klurigheter för fyraåringen i pysselboken. Snart vankas det nybakat focaccia och fisksoppa, för att senare bege sig iväg på pysselkväll - for mum´s only. Eller det kan hända att det är en och annan pappa också, men de brukar lysa med sin frånvaro.

Förra gången jag var där, för tre år sen, var det rena rama huggsexan om materialet. Kvinnofolket sprang in och roffade åt sig mossa, halmkransar mm. I klass med värsta mellandagsrean. Jag lyckades få ihop lite och det räckte gott.

Vad det blir för alster som får följa med mig hem, är ännu inte uttänkt - det får ge sig på plats. Hoppas på lite tips från kvällens inspiratör, Panduro-Helene - ett säkert kort.
Ser framemot en kväll med mammaprat, glögg och lussekatter.

söndag 21 november 2010

Inlämning

Så var den äntligen klar och uppladdad på högskolans server. Inlämningsuppgift numero dos. Two down, two to go.
Känns som att jag suttit med den till och från under hela eftermidden, fast det är kanske inte hela sanningen. Har hunnit lite annat också som tex en upplyftande höstpromis. Ja det råa vädret var kanske inte så upplyftande, men mitt trevlig sällskap var det.

Nu får man ju hoppas att uppgiften godkänns. Jag har nämligen redan firat med lite glass (eller "gash" som E springer runt och ber om hela tiden). Kanske inte för att ta ut segern i förskott, utan för att det är skönt att bocka av från listan.



Vilken bild är orginalet?

Bilden är lånat studiematerial

lördag 20 november 2010

Tjejdag

November har hittills varit ovanligt bra. Jag är annars inte särskilt förtjust i månad nummer elva (inte heller ett, två och tre), men jag har faktiskt haft det väldigt trevligt. Jag är ganska så säker på att det är novemberdejterna med mina gamla väninnor som lyst upp tillvaron lite extra.

Idag blev det tjejdag på stan med L. En härlig sådan. Med god lunch och vuxenprat (inga barn som avbröt), shopping, lite julstämning och framförallt trevligt sällskap.
När jag vandrade hemåt från bussen kände jag mig som en ny människa. Gott för kropp och själ, men kanske inte för plånboken. Men som I sa till J häromkvällen: "Du kan väl bara gå till ditt jobb och hämta mer pengar..."

I vilket fall som, har jag haft en trevlig dag. Och sådana dagar borde man ha fler av.

fredag 19 november 2010

Kulturkrock

Två timmar och fyrtio minuter, ungefär så lång tid det tar att springa Maraton. Iallafall om man är i riktigt bra elitform.

Två timmar och fyrtio minuter, tiden det tar för vår fyraåring att äta frukost (en macka och lite yoghurt) och ta på sig kläderna idag.
Morgnarna när han ska till förskolan lyckas vi pressa ner det till en timme. Han har liksom inte tid, för det ska pratas och det ska bara.... Likt en liten Alfons.
Jo visst blir det kulturkrock här hemma. Med en mamma som ständigt vill vara effektiv och med en son som gillar att ta det bananas.

Men nu är vi på G, alla tre.
Snart blir det busstur till kommunhuvudbyn, där ska det klippas hår och sen ätas pannkisar på Björns.

torsdag 18 november 2010

Lägger ner

Det blir inte mer nu, jag lägger ner. Lägger ner datorn för ikväll.
Är toktrött och huvudet och kroppen behöver vila. Så för ovanlighetens skull blir det soffhäng. Tänkte dock att Carrie Bradshaw och tjejerna skulle joina mig. Kanske inte i soffan, men väl på burken. Tvåan - jag har ännu inte sett den, men nu ska det bli av.
Sen blir det bums i säng - nybäddad med rena, sköna lakan. Och kanske, kanske ska jag bläddra i den nybakade Mama.

Ja, så får det bli.

onsdag 17 november 2010

Quick and dirty

Det är så han kallar det - min bildbehandlingslärare.
Och det är det jag roar mig med ikväll, att kämpa vidare med min kurs.
Har ju som mål att vara examinerad innan jul, men verkligheten kommer nog se annorlunda ut.

Egentligen är det lite lurendrejeri. Hur många gånger har man inte tänkt, "Vilken fantastisk fin bild fotografen lyckats ta"? Nu inser jag ju hur många gånger jag blivit lurad. Annat var det på en goda analoga tiden, inte riktigt lika lätt att redigera. Men kul är det och bilderna blir ju snyggare.

Quick and dirty - det passar mig bra. Snabbt och inte så noga.

Före

Efter

Bilden är lånad från övningsmaterialet, men redigerad av mig.

tisdag 16 november 2010

Vitaminer

Drygt tre veckors intag av vitaminer - på inrådan av min frisör.
På fredag har vi en dejt på nytt. Egentligen är det I som har en dejt med henne och ska bli friserad och få fina sprayprickar i håret efteråt. Jag hänger ju med på ett hörn och tänkte visa upp resultatet. Fast jag vet verkligen inte om det är nåt att visa upp. Jag tycker inte att det gett ett dugg positiv effekt. Åtminstone inte på håret. Det är fortfarande lika avskavt, torrt och fnöskigt. Likt en svintotott på min högra sida....

Igår diskuterade jag och några mammor håravfall efter graviditet och amning. Två mammor med långt tjockt hår. Jag kvalar inte på något sätt in i deras hårkvalitetsdivision. Samtliga tre med någon sorts håravfall efter amningen och därmed mindre hår. Bara det att deras syns inte, nämnvärt. Så kan jag tyvärr inte säga om mitt eget. Jag vill ha tillbaka mitt fina tjockare hår som jag hade under graviditeten. Det med lyster i. Och stadga. Det här har varken eller.
Vad gör man? Väntar och ser?

Vitaminerna har dock inte varit förgäves. Det ska erkännas att jag faktiskt blivit mycket piggare sista tiden - bortsett från idag, då två små söta barn höll oss mer vakna än sovandes inatt. Men jag känner att jag kommit ur zombiedimman som legat över mig i en bra evighet. Alltid nåt.
Och kanske, om jag ger det tid, så kan det göra underverk på peruken också.

söndag 14 november 2010

Alla pappors dag

Fars Dag känns lite konstigt i år, när man inte längre har någon pappa. Åtminstone inte kvar i livet. Inte för att vi brukade fira det nämnvärt, men hans bortgång gör sig lite extra påmind idag.

På hemmaplan har vi firat J lite. Barnen vaknade, dagen till ära, tidigt. Det fanns inte alls med i mina beräkningar, eftersom vi var borta hos några vänner igår och samtliga familjemedlemmar kom i säng sent (även om det var vid olika tillfällen). Jag hade hoppats på att de skulle sova till åtta imorse kanske, men mina beräkningar slog fel - på två timmar.

Det blev iallafall lätt frukost på sängen för mannen (några timmar senare), teckningar och present. Dajmtårta till eftermiddagsfikat och lagom till det kom mamma och hennes väninna på besök. Som "värdinna" blev jag minst lika uppvaktad - med gamla skavllertidningar, värmeljus och en underbar liten ängel att hänga i fönstret i kommande juletider. Faktiskt, precis en sån som jag stått och kikat på häromdagen i Tomtebyn. Jag blir så glad när någon lyckas träffa så mitt på.

Nu nalkas kvällen. E försöker komma till ro i sin säng. I sover över hos farmor och farfar. Själv ska jag försöka röja lite innan det är dags för "Starke man" och lite pluggande på det.

Imorgon är det en ny dag och en ny vecka. Nya möjligheter och nya äventyr.

lördag 13 november 2010

Separation

I sitter och bygger lego med pappa sin, då han plötsligt utbrister:
"Jag har fått många nya kompisar på mitt nya dagis!"
Jag blir alldeles så varm i hjärtat. Han har hittat hem. Hem på sin nya förskola.
Bytet har gått så oförskämt bra. Han har inte gråtit en enda gång vid lämningen, sen han började där för tre månader sen. Det är tom så att det varit lättare att lämna honom där än på gamla stället.

Jag däremot, har fortfarande lite separationsångest. Jag saknar några av dom gamla förskollärarna, särskilt I´s gamla mentor. Jag kände mig hemma där från dag ett, även om inskolningen var tuff för vår lille kille.

Jag är väl knappast ensam om att vara hönsmamma. Man vill sina barn deras bästa.
Det var många turer fram och tillbaka innan beslutet för nytt dagis togs. Med oro för hur han skulle klara att lämna sina gamla vänner och komma in i en helt ny grupp. Anledningen till bytet var inte att vi på något sätt vantrivdes på gamla stället, utan för att han skulle få tillhöra en annan skola - som vi hoppas och tror mer på.

Men det har gått över all förväntan! Och det gör mig lycklig!

fredag 12 november 2010

Schyssta lökar

Har haft en härlig mysdag med L och hennes yngste. Ja, en del spring i benen blev det också förstås eftersom mina barn var med. Nä, dom är inte värre än någon annan men barn har spring i benen, speciellt i 1,5-årsåldern. Men det gäller att vända allting till det positiva - ju mer man springer efter småbarn desto mer fika kan man stoppa i sig.

Det blev en tur till Skånes mest kända tomteby och lunch på I´s favvoställe.
Åh, vad det fanns mycket fint och juligt som jag skulle kunnat köpa med mig. Försökte dock vara en klok och ekonomiskt kvinna och tycker att jag lyckades ganska bra. Fast det finns ju lite grejer som hör julen till och som därför fick följa med hem. Tex en stjärna till E´s rum (första julen hon har eget) och schyssta lökar. Eller en lök, för att vara korrekt. En amaryllis. Ingen jul utan en amaryllis, iallafall inte i detta huset.

Lyckligtvis står julen ännu inte för dörren. Det är en hel del som ska göras och införskaffas. Men några julklappar är köpta och väntar på att klädas i papper.

torsdag 11 november 2010

Hett om öronen

Det börjar bli riktigt kallt, även i södraste södern.
Det känns som att det är allt annat än hett om öronen och mösstiden börjar närma sig. Synd bara att man inte ser klok ut i stickad huvudbonad. Jag önskar att jag gjorde det, men nä. För en fin mössa på ett fint ansikte är verkligen....fint!
Tänk att få vara lika snygg i mössa som kronprinsessan Mary! Fast hon är ju å andra sidan snygg i allt...
I passar också superbra i mössan. Och det är med stor förvåning och undran, var de generna kommer ifrån.

Har iallafall beställt en snood (konstigt namn?) från Lindex, i förhoppning om att ha den som både halsduk och mössa när det blåser kallt om öronen. Vi får väl se hur det ser ut. Förhoppningsvis superglammigt och skådespelaraktigt ut. I värsta fall ubåtsliknande...

onsdag 10 november 2010

Fördomar

Har varit på föreläsning och lyssnat på Sara Lund. Eller Claes Schmidt som han egentligen heter. Två stycken i samma kropp - en kvinna och en man. Biologiskt, det sistnämda.
Han bjöd på så galet många skratt men också på insikten om våra fördomar. Att jag hade fördomar, det visste jag. Men kanske inte att de var fullt så många. Å andra sidan lyckades han trolla bort några under kvällen och det tackar jag för.

Det gavs klockrena exempel ang fördomar mot handikappade, färgade, transvestiter, homosexuella - ja minoriteter överhuvudtaget. Framförallt intressant är kanske just vår syn på män i kvinnokläder. För att inte tala om biblens budskap som inte välkomnar dom som inte är heterosexuella. Trots att huvudpersonen klädde sig i klänning. Att påven gör det...osv.

Den största hotet mot fördomar är faktiskt tron att vi inte har några.

tisdag 9 november 2010

Barn - inte för alla.

Småbarnsrytmiken avklarad. En mycket bra sådan för vår lilla snäcka. Humöret var på topp och hon sjöng, dansade och var inte alls så mammig som hon brukar. Riktig självständig och drivande - härligt! Det händer inte så ofta på bortaplan med mycket folk. Tummarna hålls för att det ska gå lika bra på simmet ikväll...

Efter sången var det fika och därefter satt några mammor kvar och pratade medans barnen lekte. Sex mammor för att vara exakt. Många av oss med svårigheter att just bli mammor. Inte mindre än tre stycken(!?) hade fått genomgå provrörsbefruktning (vilket gett resultat först efter 3-8 gånger...). En haft ett sent missfall, en hade släktingar som haft problem och så jag med min resa - sjukskriven för hotande förtidsbörd och placerad i soffan/sängen under ett halvår, gånger två.

Barn tas så förgivet, men för vissa är det en lång komplicerad resa. Vissa kommer inte ens i mål.
Samhällets bonusar gällande föräldrapenning är förnedrande. För att behålla sin SGI om man vill ha fler barn, så ska man bli gravid innan det första barnet fyllt 1 år och 9 månader. Det passar bara "vissa". För tror ni inte det dräller av mammor och pappor i vårt land som drömmer om att få ett syskon, men absolut inte kan hålla "bäst-före-datum"? För att kroppen vill nåt annat...

Jag är så in i vassens tacksam för mina små. Resan dit kunde varit mindre snårig och mer på en räkmacka. Men det lyckades tillslut.
Tankarna på mina fina barn gör att det pirrar skönt i magen och kryllar sig härligt i tårna.

Jag önskar att alla som ville ha barn kunde få det. Utan press och stress. Och utan att behöva ta den långa vägen. Mina tankar går till alla dom som kämpar.

måndag 8 november 2010

Apor?

Möttes av detta meddelande tidigare idag när jag skulle in på youtube:

"500 Internal Server Error

Tyvärr, något gick fel.

Vi har skickat ut ett team med välutbildade apor som kommer att lösa problemet.

If you see them, show them this information:

3d4SY1P8xGmrmUIs4OFvj8EdtBmkstehWwoUFq_89-twPMy-_WBRamWOTFeiiABEZTD467Mpr1LMmuVXRqqwgXC0w5_KqaUUSqhXWfxaTOn4BE9MM8ftLgkLW6Qk8b3gmXzfN6MHJHeDoehKkorRua_VXKacQY6mWX6NHSEeonoQUwc59TjsN0hwbGgyihl3aQF7DNQ1yIMSvjFPvYcA1xY7_QMiUPzzUswWdFOO7nSIirIW
uSYxMLOIbXFti-fFMCW9Yx99yI2i0GlkAWfOpI9-5vhE7yfZ3utkYghuZxWcJ2UTR-qAcEI-tPmcmi9YkOGBdAs24pbpCftHFaiwyp4eJ2vTeEDDN843nFzQ9HP8r-xlOaFFVe2NZrh7cp8vfpT4LstguZXB7CZ54-sPi26BDHhJTpEuP6vatPewwRLvJUf2o45LXoo6PyZGNrUkRAghZcmZQDxCxCxzmFjh6t_hE-tqf5GK
byCvkYBdlajeVcPNCyBKYiJv6DoApFjPw0V-ywLUT0ksJi8enYroYvqzCtZqmYe5q2QHPQi4jJx8Ea0NwinyJggGDgckADaoyZc7PRXu8mlK20tHhFb35Z7UDCVlt4WltQ7VHKKOhzpZkwE7ADExYflpiDDCAEhQoxHAmOF4rsfoeIU_JYYG9kzAFGH3r9tyTcH9QjZ2UEQYkkVSE2amTRWTJjLxoDmcLIZQEY9JHYA-R4y5ZT8Arll1aSL-W1XcYRzNUpcgE6rEy5Pb60XkacwNlPxCBRNjZ5eki7Sb1V_Ck0ycPyA95t-UuFhRZdtA7S4RWLxFPMV9kjdOCm4GqYN7rs-GFtR-nffKlkexs5RDukZuNJXKlgM6MfnmwmiN7tUZl4biAC_jvzV69BuSvdq-6lb-K3mfqt_u_3YellRbaCPJXr-dfFWWFxUHyrhtu4Yr3hs4_7mvz044DsJwkxrISSKpKltl4-9yJ0F2l285P66xUItvvg_tksrL8XIhEeqiqBeIoWCiAvg3xd5RuUT8bSK27duy72HeHBF-V6llS_AjokK8gdxozH0oi8BWxHEBIuzNSAfzC3mKzEdCnkVSf_WqYRrzDbETCGLyTsHMtW7KlZ-ueXqmUF3HFMDKUG209oIb4BGHrohrsszs92eOyg29L9s3NllIZnDrR1jeg40iPtBjXmPmn6BQlHUWg2EhDAdnao84fQmZhcKJxdqmKctkJz8_V5UrA4m6pzpQPkYQytYuNpSj04GN36XS4bVdSq4eJU4orHPNa8OV3pzT41pl0UPdH6Pk8T1AySWGs69ZqKKUMN018WoGM40BIPOvdNhhMz-L5bHivN82fwU7LTaSRnicKRlFwJwsI09g-SBOWZ5aClI3uajGfTtN6l-o9Ydr8i3LcxBwWNyHlNCnB4cmd3f9PPuGk1UcvwHCrS1W8zm-TjaqUBXK9pJQc5546PfJB1zNWHWSXeTSXf5YuFGsBa8d7UqCcDfd6K7eBFmH7QoKtb3QbTX1-lXDIqfAVQ_SUjhn1Hzuo2YtygOw4KxAzMJWKv7wDQ0GL8U80ObYE-aalyYhzh3gLVsTbgMlPGahCkzJjQMRtZuksX27psywUY7f4tScX-UqU1LW9yisQGeWdXwPsJVg3bj1InRpkY4MEhEyFNa_5SB4ZakpgGnPK_9H2vT30eddlWZX1oCl93mPW2sLQMKPTIXDMomygS96ZDQ0mAuWjr9qx36dtF7a0WNvU5VltqoDa3xcQAZ8z23UWf88oyWr1lmA53iWy6Q_ZG-3wIzrXGgc8jcugdJCH1Bu4xmLJerldpyhYvQlh5dUOyabLQ_CfSvgrOolADgAEWda_tPt4a1jeaTGtETByO04Ue5BR8O61cI73l5GA_wmcl-UJUMxtrI9ExD04eKJ5NH5iVI5pF10f1z6fKnkSWP8PsjFeTbHAtjzn_01xoomvAPjg0W"

Så om ni stöter på en lös apa, vet ni precis vad ni ska göra.
Glöm inte ta med laptopen, för säkerhets skull :-)

Dåligt samvete

Redan i torsdags kände jag av det.
Höstlovsveckan närmade sig sitt slut och det hade inte alls blivit så mycket mystid med sonen som jag tänkt mig. Riktigt dåligt samvete fick jag när vi blev "inbjudna" på lekplatsdejt med de gamla dagiskompisarna och jag fick tacka nej för att jag skulle städa!? Hur roligt är det?
Men jag behövde verkligen, verkligen röja (kunde av olika skäl inte vänta tills dagen därpå) och dessutom hade jag redan lagt E i spjälsängen för sin eftermiddagstur.

Idag sköljde det över mig igen. Samvetet. Det dåliga.
Hade planerat att gå till Kyrkans Hus med barnen - i vanlig ordning mest för I´s skull, så att han kunde leka med sina gamla vänner.
Men E´s humör har inte varit att leka med idag. Hon har varit mer eller mindre skrikarg hela förmiddagen och jag har inte vetat om det berott på förkylning, tänder eller att hon varit trött efter helgens alla happenings. Troligtvis av det sistnämda. För efter en sen och lång eftermiddagslur har hon varit på strålande humör! Dock vaknade hon efter det öppna husets stäningsdags....
Jag ville inte dra iväg med henne om ifall att hon var sjuk, varken för hennes egen skull, min eller för den ev smittorisken. Men det kändes som att brorsans önskningar återigen fick stå tillbaks. Egentligen en jättedum tanke eftersom han trots allt lekt med en kompis på lekplatsen före lunch och varit übersocial hela helgen.

Dåligt samvete i onödan. Killen själv tog inte så illa upp, han var glad över att få bygga med lego tillsammans med mamma sin istället. Det var mysigt det med....

söndag 7 november 2010

En tiger är lös!

Under min och I´s kolla-läget-tur på HM idag, gick det ett affärsbiträde framför oss i leopardmönstrad topp.

I utbrister högt och ljudligt:
- Titta mamma! En tiger!!!

Avslut

Hundratals ljus i minneslunden - finns det nåt mer stämningsfullt?
Det blev en tur dit med barnen ikväll, för att se hur vackert det är när mörkret lagt sig. Som avslutning på en härlig Allhelgonahelg.

För det har verkligen varit en väldigt trevlig helg. Vi har fått besök av en av mina finaste vänner (med dotter), varit i kyrkan, haft trevligt på svägerskans födelsedagsmiddag, avnjutit Nallekonsert och ätit middag hos vänner. Jag och I har varit på en shoppingtur och efteråt fick E sovandes skumpa med mig i vagnen under en härlig lååååång promis nere längs stranden.

Barnen har dessutom "bjudit" på sovmorgon och inte vaknat förrän klockan åtta och halv nio. Tacksamt efter två sena kvällar.

Nu är det dags att hålla helg ;-)
Hoppas att ni haft en trevlig sådan.

lördag 6 november 2010

Nallekonsert

Det blev bussen in till stan - bara det, är en upplevelse när man är fyra år. En uppskattad sådan och absolut en favorit i repris. Bästa sällskapet och vännen var med. Två spända, nyfikna och galet snackiga barn :-)
Anhalt: Konserthuset och Nallekonsert.

Det var första gången för kvartetten (sextetten, om man räknar med mammorna) att få träffa Nalle och hans vänner.
En stor maffig orkester hade en entrat scenen och det spelades allt från klassisk musik till Star Wars-teamet och "Vi gratulerar". För det var ju faktiskt så att Nalle fyllde år och detta firades med 500 barn och nallar, samt lika många vuxna.
En hit enligt I. En hit enligt mig. Lena Frisk var konferencier och hon är ju så rackarns rolig. Jag tror faktiskt att de vuxna uppskattade henne mest.


Bilderna får inte kopieras eller användas utan min tillåtelse

fredag 5 november 2010

Alla Helgons Dag

Sen fem år tillbaka, har vi varit i kyrkan varje Alla Helgons Dag.
Det här året får vi inte ihop det just imorgon och därför åkte vi dit idag, hela familjen.

Alla är välkomna att gå in och tända ljus vid altaret, sitta ner i stund och lyssna på vacker musik. Jag både älskar och hatar det. Men mest älskar jag det förstås. Det är så jobbigt att tänka på och sörja de man förlorat, men samtidigt ger det en sådan inre frid. Och ett sådant lugn.
Dom sista åren har jag känt att jag skulle kunna lägga mig där framme nedanför ljusen och altaret. Ligga och titta upp i taket. Ligga där i flera timmar. Det känns så skönt i själen även om tårarna rinner och sorgen gör sig särskilt påmind. Fridfullt.

Eller så fridfullt det kan bli med två barn. Tack och lov serveras det fika innanför dörrarna och en kaka var till barnen, gav oss frid ett tag.
Sen kom I på att han var törstig. Han smög tyst ner längs hela altargången bort till värdinnorna för att be om lite saft. Kom tillbaka och drack upp det, för att lika duktigt smyga tillbaks igen och lämna tillbaka den tomma pappersmuggen. En vinstlott visade det sig vara. Vi hörde hur ena värdinnan frågade om han ville ha en kaka till och det ville han förstås. Kom nöjt tillbaka med en kanelgiffel och ännu en syltkaka.

Det är trots sådant som gör att sorg är lättare att bära. Och att dom små finns i våra liv. All kärlek till våra små

torsdag 4 november 2010

I hamn

Årets Blossaglögg är i hamn nu. Likaså våra "försvunna" gravlyktor som kyrkovaktmästarna hade lagt i tryggt förvar - visade det sig.
Dom sistnämda ska rengöras och fräschas upp, för att sedan återvända till minneslunden nu till Allhelgonahelgen.

Sure-Ture satt i kassan på Systemet idag. Jag fick betala i frid utan kontroll. Kanske erinrade han sig om vårt förra möte, då han glömt sin charm hemma på hatthyllan. Otrevlig typ som då tog mig för tjugo minus. Och dessutom gjorde sig löjlig över mitt unga utseende. Själv tyckte jag att han såg att ha passerat både pensionärs- och dinosaurieåldern och kunde inte förstå att han fortfarande var/är yrkesverksam.

Glöggen, ja den spar vi till advent. Med smak av saffran - det ser vi framemot.
Och den här julen får jag dricka alkoholkryddad sådan....

onsdag 3 november 2010

Shoppingdags?

Efter att ha titta igenom min jeans-trosor-bh-kollektion, finns det bara en sak att säga: KÖP NYTT!
Har förvisso uppgraderat små delar av denna garderob, men just jtb är så tråkigt att shoppa - ja bikini oxå för den delen.
Trosor för att det är tråkiga pengar och för att de gamla sitter så mjukt och skönt.
Behåar för att man tar med sig minst 7 modeller in i proven och har man TUR så har man kanske hittat en som känns okej...
Jeans, ja man får lov att vara attans kräsen. Iallafall är jag det, även om jag minskat mina krav senaste åren. Annars hade jag nog gått omkring som Fröken Byxlös och det vill jag inte bjuda min stackars omgivning på...

Har ju lärt mig att köpa flera av samma sort, när jag väl stöter på nåt bra. Det är ju bara det att plaggen är lika gamla och säger upp sig vid samma tidpunkt.
Så nu står jag här, med håliga favvojeans och tråkiga underkläder. Det är bara ta sats, ge sig in i djungeln, ta med tålamodet och hoppas på det bästa....

Wish me luck!

tisdag 2 november 2010

Snabba vändningar

I fick följa med syrran sin på studiebesök a´la småbarnsrytmik. Morgonen började exemplariskt - han åt snabbt upp sin frukost(!?), tog på sig kläderna själv och lyckades knäcka koden på hur man drar upp dragkedjor på jackor och han var bara helt ljuvlig med lillasyster på rytmiken. Helt plötsligt kändes det plättlätt å vara tvåbarnsmor! Bara mysigt, härligt och underbart!

Vid lunchen krockade det dock. Trams och flams när maten var färdig. Inte lyssna på mamma, inte plocka undan och abslout inte sätta sig och äta.. När han väl bestämt sig för det sistnämnda, åkte glaset i golvet - kras.... What happened? Kanske har man bara en viss portion med strålande gott humör, sen är det slut?

Kanske är det som med min goda vilja om ett nyttigare liv? För under mitt intag av soppa på burk som lunch, bestämde jag mig för att det ska dras in på färdiglagade rätter. Man borde äta mer hemlagat även till lunch och ännu mer grönt. Mindre godis, glass och kemikalier.... Det kändes som en bra tanke! Så bra att jag en kvart senare gick lös på resterna av chokladkakan, väl förvarad i kylen....

Jo, det kan vända snabbt. Tankar, önskningar och framförallt livet...
Glad att det bara var småsaker den här gången.

måndag 1 november 2010

På tu man hand

Igår smet vi iväg, mannen och jag... En planering smitning och med mormor som första barnvakt. Första övernattningen utan lillasyster. Lite blandade känslor när vi åkte hemifrån - varför är det så svårt att släppa sina barn? Iallafall den första gången? Man ska bara över den tröskeln och sen går det mycket lättare nästa gång.

Men så skönt det faktiskt var, att bara komma hemifrån och sova på hotell. Och ligga njuta i spa´t några timmar. Strandpromenad dessförinnan och en sen tvårätters med vin efteråt. Så sen att vi faktiskt var för trötta och mätta för att äta efterrätt.
En god natt sömn (ostörd) med en härlig frukostbuffé! Mmm, visst är frukosten det bästa med att sova på hotell? Underbart! Majsbullar (my favorite) med gott pålägg, pestosill och ägg, hemmagjord fruktyoghurt och två chokladcroissanter som avslutning. I lugn och ro och med havsutsikt.

Det här kan jag abslout göra om och det snart!
Barnen hade det hur bra som helst med mormor och vi möttes av glada ungar och gosiga kramar när vi kom hem.




Bilderna får inte kopieras eller användas utan min tillåtelse

söndag 31 oktober 2010

Happy Halloween


Bilderna får inte kopieras eller användas utan min tillåtelse

fredag 29 oktober 2010

ABC

A som i Argbiggans återkomst
B som i Bortgjord på nyfunnen lekplats
C som i Citronsur cyster com clänger cig constant på golvet
D som i Dålig natts sömn
E som i Eländig, eländig hårkvalitet!
F som i Fredagsmys
G som i Galet trött
H som i Halloweenpumpaurgröpning
I som i Idol
J som i Namnet på kärleken
K som i Kärleksmumsfika för trion
L som i Legobygge - lockar fram barnasinnet i mig
M som i Marabous Cookies&Cream
N som i Nittiotalstema - me like!
O som i Olle (jo honom vill vi se som topp tre)
P som i Peter Jihde, när han är som snyggast
Q som i Que?
R som i Regnig förmiddag
S som i Sextonmånaderstrots
T som i Tacos och Tiramisuglass (ätes vid olika tillfällen)
U som i Uteblivet rödvin (ovanstående smakar bättre med cola)

torsdag 28 oktober 2010

Höstlov

I´s sista dag på förskolan den här veckan och nästa vecka är det höstlov. Alltså elva lediga dagar tillsammans - hela trion. Jag har faktiskt längtat lite efter detta. Att få mer tid och hitta på saker ihop, kunna ta det lite lugnt på morgonen och träffa kompisar som vi inte träffar så ofta annars.

Jag ska ta lite ledigt från mitt pluggande också. Det gör jag förvisso ganska ofta, från och till. Men den här veckan har jag varit väldigt flitig. Har knappt tittat på tv och så fort E sovit sitt dagpass, så har jag suttit vid datorn.

Vi var på biblioteket i eftermiddags och lånade lite böcker. Fyra till I och en till mig. Jag är inte så mycket för att låna vuxenböcker på biblioteket, mest för att jag känner pressen att läsa färdigt boken under fyra veckor. Men nu längtar jag faktiskt efter att få läsa lite skönlitteratur som omväxling. När jag hittade en av favoritförfattarens böcker, som jag av någon konstig anledning inte läst, så kunde jag inte låta bli. Malin och Henrik får det bli...

Bilden är lånad från www.bokus.com

onsdag 27 oktober 2010

Egentid

I livet före barnafödandet insåg man verkligen inte vad mycket tid man hade. E´s gudfar, tillika trebarnspappa, frågade oss för några år sen vad vi egentligen gjorde när vi var lediga. Amen vi, vi hade väl alltid fullt upp?! Sov länge på helgerna, gick på stan varje lördag och var übersociala fredag,- och lördagkväll. Tog dessutom gärna en fika hos nån på söndageftermiddagen. Så himla mycket ledigt hade vi ju ändå inte...

Nu, två barn senare, förstår jag vad han menar. Inte för att jag saknar den tiden - den har gjort sitt och vi är nöjda med den. Men däremot uppskattar man ju verkligen egentiden så mycket mer numera. Tänk att man kan njuta så av att veckohandla själv på Ica, duscha utan att ha barn i baljan brevid eller bara vara ute på kvällspromenad alldeles själv! Mmm, härligt!

Men lika härligt (minst) är det när man kommer hem igen och man vet att det finns två små gullungar som väntar på en. Med stora goa kramar, på väg att delas ut. Det är kärlek det och trots att det är knapert med egentiden ibland, så är jag så glad och tacksam över att få vara mamma!

tisdag 26 oktober 2010

Vatten över huvudet?

I är lite snorig och hostig, så han är hemma med oss tjejer idag. Egentligen skulle han säkert kunna ha varit på förskolan idag, för jag tycker inte att han är särsklit sjuk. Men jag är ju ändå mammaledig och då kan man ju unna sig en dag hemma.

Så vi passade på att ta en cykeltur över slätten för att åka och köpa lite blompynt till trädgården och spana lite på deras Halloweenutställning. Den sistnämda ganska läskig, så sällskapet backade ut igen innan vi kommit in... Moooahaha!

Ibland tänker man sig att man ska ha en mysig stund tillsammans och att barnen ska uppskatta det man gör. Ibland blir det mysigt, ibland mellanmysigt. Har man otur, blir det bara skit.
I som numera är den mest stillsamma av de två, tyckte nog att det var trevligt att få åka cykelkärra, titta på fiskarna och botanisera runt bland alla sakerna.
E tyckte det var irriterande att hon inte fick pilla på allt som kom i hennes väg - helst riva ner det. För efter ett tag sög det verkligen att få sitta i kundvagnen (som hon egentligen älskar) och hon ville spankulera omkring som brorsan gjorde.
Själv hade jag missbedömt det fina vädret. Det var förvisso underbart, men något blåsigare än jag upplevde det hemma på gatan. Det spelar liksom ingen roll och det är vindstilla där, för det är ALLTID mer eller mindre blåsigt på öppet fält. Så lårmusklerna fick verkligen jobba idag.
Att cykla med kärra bakom och med lite luft i bakdäcket (jag orkade inte pumpa), ger en otränad kvinna trötta ben. Och mina ben har en förmåga att expandera rejält vid ansträngning, mer än vad de tighta stretchjeansen ville gå med på... man ska inte ha tighta byxor på sig när man ska springa maraton - inte heller när man ska cykla en mil. Musklerna trycktes liksom både inåt och utåt samtidigt, ungefär som när en gravid kvinna får svullna fötter och försöka pressa ner dessa i sina redan för små pumps.

Så om man ska kategorisera utflykten så blir den halvmysig. För den var mestadels mysig. I hävdade dock när vi skulle cykla hem, att "det var jobbigt att cykla". Jag vet inte vad det är som är jobbigt med att sitta stilla och sova i en cykelvagn, hade gärna bytt ;-) Han tyckte att vi skulle haft bilen istället och så kunde pappa cyklat några mil fram och tillbaka till jobbet. Ett förslag som vi kanske borde ta upp? :-)

måndag 25 oktober 2010

Wild wild west

Vi har varit på återbesök på barnsjukhuset idag, inne i stan. Det känns inte helt betryggande att åka dit in nu. Rena rama vilda västern, där det skjuts hej vilt. Obehagligt!

I uppskattade dock dagens utflykt. Under tiden vi tjejer tog en promenad och sen träffade läkaren, fick han följa med till pappsens jobb (alltså hans pappa). Åh, vad han har tjatat om att få följa med dit! Överlycklig kille, som sen dessutom fick åka bussen hem tillsammans med oss, tjejligan. Två önskningar på samma dag! (nästan som ett kinderägg).
När vi kom hem hämtade han sin leksaksdator så att han kunde leka kontor. Det var roligt så länge han fick sitta ifred. Men när han skulle ta en runda med sin tjänstebil (Bobbycaren) var lillasyster sekreteraren, snabb att sno åt sig datorn. Sen var det inget kul, varken för "it-killen", sekreteraren eller mamman i huset. Game over!

Återbesöket hos läkaren gick bra.
Under sensommaren har E genomgått rutinundersökningar på sjukhuset eftersom hon var inlagd där några dagar i juli. Idag fick vi veta resultaten och det visade sig att allt var bra och normalt. Så skönt å höra och jag drog en liten lättnadens suck.

Doptavla


Bettina Johansson, http://bettinasdoptavlor.blogspot.com/, gör dom mest underbara doptavlorna.

Jag tycker absolut inte att man bara måste ge dom just till dopet eller till små bebisar, sådana kan man väl ge även till lite större barn.
I julas beställde jag till mina barn och småkusinerna. Ja så små är dom inte längre - 4½ och 2 år. Men vi har storkusinerna också - 19 och 15 år, så det är mest för att skilja dom åt.

Nu har jag beställt ett tryck till bekantskapskretsens senaste nytillskott! Det var här och vände, innan jag skickade vidare till lilla bebistjejen.
Jag tyckte det blev superfint, hoppas att lilla Elise gjorde det också.

söndag 24 oktober 2010

Höstens underbara färger


Bilderna får inte kopieras eller användas utan min tillåtelse

lördag 23 oktober 2010

Grand finale

Det är barnkalasens finalhelg. Och ska det firas, så ska det firas ordentligt. Det har firats i helgerna fem (i rad) och avslutas nu med tre stycken 4-årskalas denna weekend. Ett idag och två imorgon... Man kanske kan tycka att det borde vara enformigt, men inte då. I är glad över alla inbjudningar som kommit till honom och skuttar glatt iväg till festerna.


Själv "skuttade" jag glatt iväg till frisören idag. Det var beställt klippning, slingning, tidningsskvaller och lite egentid. Dessutom var ju tanken att jag skulle bli snygg på köpet, kanske ändra hårfärgen till något mörkare?

Håret har verkligen sett förjäkligt ut sista tiden (det är absolut inget slump att jag önskar mig tjockare hår av tomten) - riktigt slitet och dant. Så pass illa att jag inte vågade be om fler ljusa slingor i brist på ännu värre hårburr.
Det vågade inte frisören heller, varken toning eller slingning - så illa är det! Istället klippte hon till en nödvändig frisyr som inte ens blir snygg om man så stylar det! Från kort långt, till långt kort. Det är inte jag och jag kommer göra allt i min makt för att få till en tofs med hjälp av klämmor.
Jag gav givetvis mitt godkännande innan ingreppet - motvilligt! Men hon är proffs och jag litar på henne. Fick dessutom rådet att äta lite vitamintillskott, för att se om det blir nån förändring. Vi hoppas på det!

Bilderna får inte kopieras eller användas utan min tillåtelse

fredag 22 oktober 2010

God damn

it´s dark outside! Halv sju är det verkligen kolsvart.
Smög ut på en ensam promenad ikväll, med reflexen som enda sällskap. Klokt av mig att få den med mig, för på de mörka gatorna syns man baske mig den inte annars. Tyvärr krävs det nästan att man själv har körkort för att få den insikten.

Men lite småmysigt är det ändå att få gå där i mörkret helt själv och kika in i de upplysta små husen där familjerna/paren är full gång med fredagsmyset. Det ser nystädat och fint ut med levande ljus som står på borden. Så såg det verkligen inte alls ut i vårt hem när jag lämnade det. Nä, jag rymde inte bara från hemmet utan även från disken.. och röran... Tanken är att det ska vara fint i hemmet när det nalkas helg. Men någon har slängt in käppar i hjulen och det har inte blivit av. Min ena bihåla (japp det är oftast densamma) bjöd mig i onsdagskväll på smärta ifrån .... och jag kunde endast förmå mig till soffläge. Igår bjöds J på tandvärk i samma smärtdivision och städning var knappast prio numero uno. Därtill en pipig liten tjej som helst bara vill vara hos mamma sin i dagarna två.
Men imorgon tar vi nya tag och är snart ifatt.

torsdag 21 oktober 2010

Slugo

Barnen har fått i uppgift att städa undan alla leksaker (=sonens bilar) som ligger på golvet, så att jag kan dammsuga. Det hela börjar bra, men efter ett tag säger I:
"Mamma, E städar alltihop själv. Hon sa att jag inte behövde städa. Hon ville göra det själv!"

Yeah, right :-)

Författardrömmar?

Nä, det har jag nog aldrig haft. Och tur är väl det tänker mina gamla svensklärare.
Andra året på gymnasiet sänkte min lärare (tillika klassföreståndare) mig från en svag trea till en tvåa! Inte på den grammatiska biten, utan på uppsatsskrivning! Ja, det är ju knappast så att man bockar och bugar precis. Något av chock eftersom jag haft en fyra rakt igenom hela högstadiet.

En tvåa i svenska = ingen behörighet till högskola eller universitet. Det ska tilläggas att det var min enda tvåa någonsin som utdelades i mina betyg. Och tacka gudarna för att den inte blev långvarig eller ännu värre, för evigt! Eller jag kanske ska tacka mig själv som tog tag i det hela? Eller ska jag kanske rent av tacka vår svensklärare som tog över vår klass i årskurs tre och även höjde mitt betyg tillbaka till behörighet? Jag kommer inte ens ihåg vad han hette, bara hans lite burdusfjantiga sätt och hans mörka skarpa ögon och mustasch. Och att jag alltid svarade fel på frågorna över textförståelsen (dom var ju så djupa!) och att min bänkgranne (tillika en av mina bästa vänninor) L, alltid fick frågan efteråt och svarade rätt!
Kanske borde jag stå i tacksamhetskuld till honom iallafall?

Men någon författare blir det nog aldrig av mig. Inte med dom erfarenheterna.
Därför blir jag så himla glad och tacksam över de fina kommentarerna och hejaropen jag fått här på bloggen! Det värmer mina vänner, det värmer - ända in i hjärtat.

Den här bloggen började ju egentligen som ett nyårslöfte. Mest för att jag var lite nyfiken på att blogga, men också för att se om jag kunde hålla ett nyårslöfte hela året för en gångs skull. Nu börjar jag nå upploppet och vi får väl se om jag springer ett varv till efter målgången :-)

tisdag 19 oktober 2010

Vad gör man en regnig dag?

Man kan ju inte alltid leva glamourens sköna dagar.
Idag är det innesittarväder (fast det ser ut att klarna upp) och jag ägnar mig åt tvätt, Pingufilm med E och att ringa viktiga telefonsamtal - dvs sådana som är väldigt tråkiga och innebär att man jagar kontorsråttor/byråkrater som aldrig är på plats.

Det har även blivit en liten promenad ner till affären får att komplettera inför lunchen. Vattenpölarna ropade på lilltjejen: "Kom hit, kom hit! Kom hit och lek med oss (läs i oss)!" Vem kan säga nej till en sådan inbjudan?


Bilderna får inte kopieras eller användas utan min tillåtelse

måndag 18 oktober 2010

Träningsvärk

Efter att först ha räfsat löv med mina stjälpredor idag, jagat runt efter ettåringar (japp, en under varje arm och vid två tillfällen), för att sen ha utövat gymnastiska övningar sent på kvällen - så räknar jag med garanterad träningsvärk imorgon.

Kvällens yoga var allt annat än å ligga och sova på en matta (jo det finns folk som tror att det är det man gör i en och en halv timme bara för att man har filt och kudde med sig till gymmet). Jag skulle snarare kalla det plattan i mattan. Kanske inte för tempots skull men för styrkans. Mina små "sillamjölke" till armar har minsann fått sig en omgång. Inte mer än vad de klarade av, men det var nästan på håret.
Men det var ett skönt pass och när känns vila bättre än när man har fått slita lite? Just det. Nu väntar min skönt avslappnande kropp på att få krypa ner i sängen och förhoppningsvis få en skön natts sömn. Träningsvärken, den tar vi itu med imorgon.

söndag 17 oktober 2010

Trött

Jag vet inte om det är veckans dåliga sömn som nu knackar på min dörr. Men jag är såååå trött och har varit hela helgen. Hostan har hållit mig vaken 3-4 timmar under lika många kvällar. Värdelöst att lägga sig vid tiotiden, för att sen ändå inte kunna somna förrän klockan ett eller två.

Helgen har inte varit särskilt ansträngande. Gympa och Icashopping med I igår - fyraårskalas med föräldragruppen idag. Tänk att våra små pluttar blivit 4 år! Så roligt att vi som tradition firar dom varje år med tårta och present. Vi köper ett paket och så byter vi, så att man får ett annat med sig hem. Glada kids och föräldrar likaså. Trevligt som alltid när vi ses.

lördag 16 oktober 2010

Rosa Bandet

Stöd rosa bandet

Falska (+)(+), Perfekta (o)(o), Uppnosiga (*)(*), Kalla (^)(^)
tom mormors/farmors \o/ \o/, Stora ( • )( • ) eller små (.)(.) ...
Vi måste rädda dem ALLA !!!

fredag 15 oktober 2010

Var e´ brudarna?

Ja I hade sina vid sin sida idag - favvotjejerna!
Vi har haft mamma-son-eftermiddag och var på Kulhuset med killens tre bästa tjejkompisar som han gick tillsammans med på gamla förskolan. Lillasyrran lämnade vi till farmor, för andra gången i hennes liv. Första gången, för ett halvår sen, gick inget bra. Det resulterade i en timmes gråt och sen en timmes sömn - farmor blev avskräckt och mamma likaså. Den här gången gick det mycket bättre, vilket lättat tre generationers hjärtan och gett hopp inför framtiden.

Tyvärr är vi alldeles för dåliga på att ge oss iväg och hitta på något själva med I. Så därför var det så mysigt att bara få vara med honom och åka rutschkana, lite rutschkana till och ännu mer rutschkana. Det ska erkännas att han hade mer mod än jag. Han åkte ner för den högsta i form av en spiral. De andra mammorna påpekade att den var nog mest byggd för barn och inte vuxna. Jag var inte sen att stämma in, så att jag kunde ha en vettig ursäkt :-)
Det var iallafall en mysig stund att få leka av sig, få vara med favoritkillen och att få träffa dom goa mammorna. Alla hade lämnat de små ettåringarna hemma, dom med spring i benen, så vi hann faktiskt sitta ner och prata lite också.

För övrigt är det sista dagen att söka till högskola/universitet idag. Häromkvällen slängde jag in en ansökan, till kursen "Visuell kommunikation". Har fortfarande en del kvar av min bildbehandlingskurs, men den tänkte jag göra klart det här året, om ifall att jag kommer in på den andra. Vi får väl se vad som händer. Söka kan man ju alltid.

torsdag 14 oktober 2010

När livet stannar

Efter gårdagens besökta caféföredrag, skäms jag över min önskelista. Den var för all del skriven med glimten i ögat, men när jag kom hem igår hade jag bara en enda önska: Låt mig och min familj få vara friska, leva länge och få vara lyckliga!
Det är det enda som egentligen verkligen betyder nåt, allt annat i livet är bara en bonus. De flesta känner ju precis som jag, men vi behöver nån som kommer och knackar på vår rygg och påminner oss om hur bra vi har det i vår vardag - bara vi får vara tillsammans med dom vi älskar!

Den påminnelsen gav Malin Sävstam mig igår kväll. Hon började med att läsa ett stycke ur hennes bok "När livet stannar". Ett stycke som beskrev förlusten av man, två barn, bästa väninna med man och deras barn som omkom i flodvågskatastrofen i Khao Lak för snart sex år sen. Dom var ett sällskap på tio personer som åkte, men bara fyra kom hem igen - hon, hennes äldsta son och två andra.
Vilken öppning! Tårarna rann ner för kinderna - på mig, min vännina och flertalet andra i salen. Hennes berättelse om sorg eller snarare om hur man försöker hantera sin sorg efter en sådan tragedi, gav förstås flera små tårstänk mellan varven. För att sen gråta en skvätt till när hon avslutade med att visa bilder på sin man och sina barn, fina familjebilder som vi alla har därhemma på våra egna barn.

Jag kan inte, vill inte, tänka tanken på hur skört livet kan vara. Allt kan förändras på en sekund.
Däremot vill jag gärna tänka: Fy Fabian vad jag har det bra just nu! Även om sorger minst sagt har kommit och gått i mitt liv. Men jag har det så fantastiskt bra i min vardag! Njut, säger jag bara! Till mig och alla andra. Fånga dagen och var tacksam för det du har!

onsdag 13 oktober 2010

Brev till den skäggiga mannen

Dear Santa Claus,
Förutom den fina jackan från Odd Molly önskar jag mig:

* TJOCKT LÅNGT OCH BLANKT HÅR (så att jag slipper hålla på att slinga mig ljust, för att få någon som helst volym i skatboet)

* VACKER HY (är innerligt trött på de här vulkanliknande tonårsfinnarna som jag slagits med sen i somras.)

* FRISKA BARN (mina godingar är mitt allt)

* FLER FÖRÄLDRADAGAR (älskar att vara mammaledig och att få vara med mina barn)

* ETT ROLIGT OCH STIMULERANDE JOBB (vet ju att jag kommer få återgå till arbetslivet nån gång och då skulle jag vilja ha ett jobb som jag längtar att gå till)

* EN VÄRLD UTAN MAGSJUKA (då hade jag haft en fobi mindre och mer energi över)

* EN KOMBINERAD STÄDERSKA/TVÄTTERSKA (som röjer och fixar undan nattetid)

* BÄTTRE KONDITION&HÅLLNING (om du ska stryka nåt på listan, så stryk detta. Kanske kan jag fixa detta på annat håll)

Jag vet att jag är tidigt ute, men "Först till kvarn, får först mala".
Jag hoppas på det bästa och vill redan nu förvarna om att listan kanske kommer att kompletteras.

Best regards,
T

tisdag 12 oktober 2010

Alla känner apan,

men apan känner ingen.
Som bloggare bjuder man på en del av sitt liv. Glädje och sorg. Trötthet och energi. Shoppingfrustration och recept. Och ibland lite annat mellan varven.
Själv tycker jag det är högst roande att läsa andras bloggar. Varför? Jo, jag antar att det är nyfikenheten att få kika in i andras liv och tillvaro som lockar mig på olika plan. Eller också för att få inspiration och tips.

Men lika nyfiken som jag är på andras liv, så är jag nyfiken på vem som hälsar på mig på min blogg. Vissa dagligen, andra sporadiskt.
Så skriv gärna en hälsning eller två nån gång. Så stillar du min nyfikenhet.
Ingen skulle bli gladare än jag :-)