torsdag 26 maj 2011

Uppsägning nummer 2

Letar febrilt efter uppsägningslapparna här hemma. Har vi några överhuvudtaget? Eller är det så att har man en gång blivit husets projektledare så finns det ingen möjlighet för uppsägning från arbetstagarens sida utan bara från arbetsgivarens? Vem DET nu skulle vara?
Kanske är det dags att göra ett uruselt jobb här hemma? Sluta ringa doktorer för tid och penicillinrecept, jaga penicillin på Apoteken som ändå inte finns hemma i lager? Sluta skriva matlista och veckohandla? Sluta tvätta, stryka, laga mat, ta upp kött från frysen, köpa presenter, jaga barn att ta på sig kläder på morgonen, komma ihåg utflykter, laga söndriga kläder (ah, där brister det kanske en smula), köpa kläder till barnen, delegera, tömma diskmaskinen, säga upp tidningar, avbeställa böcker till bokklubbar, springa och plocka, skicka födelsedagskort, komma ihåg födelsedagar, anmäla barnen till deras fritidsaktiveter, tjata ....bla bla bla..

Kanske är det enda sättet att få sparken för en tjänst jag aldrig sökt, men som jag ändå har? Som bara dykt upp som en någon tyst överenskommelse mellan två vuxna människor. Jag skyller inte på någon, men hur blev det så här? Och skulle det inte åtminstone ingå extra lönetillägg för obekväma arbetstider före klockan åtta och efter klockan fem, inklusive en timmes lunch?

Jag längtar efter semester och att få pilla navelludd. Sätta mig vid dukat bord och bara gå därifrån utan att bry mig om att duka av. Strunta i att dammsuga och istället ligga vid poolen och läsa en bok. Äta godis och glass i stora lass.
Take a break and have a Kit Cat....

onsdag 25 maj 2011

Officiellt

Ryktena har börjat gå på byn. Igår blev det klart på alla fronter och nu är det officiellt. Jag lämnar min gamla arbetsplats och har fått jobb på en ny förskola. En förskola nära oss. Och då menar jag nära. Inte nästgårds, men tio minuters promenad. Halvvägs där emellan, finns mina barns förskola som jag bara behöver lämna eller hämta på vägen.

Lilla E har fått hänga med på intervjuer och dejter med mina nya kollegor. Hon har haft ett tålamod som heter duga och har skött sig exemplariskt.
Så smickrande att få erbjudande, även om om det kräver tid och kraft. Världen har ibland känts upp och ner med beslutsångest och förberedelser. Men nu är det i hamn. Och det känns lite spännande och mer motiverande att få börja jobba igen till hösten.

Ikväll blir det superofficiellt. Det vankas presentation och mingel med nya barn, föräldrar och kollegor på sommarfesten. En del känner jag till lite sedan innan. Men det känns ändå en smula nervöst såklart.
Dags att göra en kungen, vända blad och fortsätta med det nya livet.

tisdag 24 maj 2011

Barnflicka

Just när jag trodde att lugnet hade lagt sig, virvlade stormen upp igen. Trevliga saker som händer, men lugnt blir det aldrig. To-do-listan bara växer och frodas. Strecken som stryks över dom tillfredställer. Är det kanske därför vi skriver listor? För att det är så förbaskat skönt att få stryka och känna sig duktig?

Hjälp av barnflicka togs tacksamt emot. Vår nioåriga guddotter har spenderat eftermiddagen här tillsammans med mig och mina små. Vi har målat naglar, bakat kladdmuffins, gjort lekplatsen och blivit introducerade av Justin Bieber. Gamla erfarenheter har mött nya. Och jag fick en smula mer egentid.


Bilderna får inte kopieras eller användas utan min tillåtelse

måndag 23 maj 2011

Oväntat besök

Eftermiddagen bjöd på oväntat besök. Jag vågade mig på att släppa in dom trots att hemmet var i ostädat skick. Visst skulle jag kunna bjuda på lite Gevalias (om jag nu hade något), men det blev saft och kakor för såväl mammor som storebrorsor. Frysens sista kakor faktiskt. Nu får jag se till att fylla den på nytt, se till så att det blir andra bullar.

Jag har sagt det förr och säger det igen. Spontandejter är nästan de bästa dejterna. Jag är glad i alla slags sammanstrålningar, men jag gillar när folk vågar vara lite crazy och bjuda in sig själva eller bjuda in oss med kort varsel.

Och jag tror att grabbarna håller med mig...


Bilderna får inte kopieras eller användas utan min tillåtelse

Mamas on tour

Igår intog åtta Mamas med barn Tirups örtagård. Gemensamma egenskaper? Tvåbarnsmammor, som samtliga har eller haft sina barn på samma förskola. I detta fallet I´s gamla. Delar av oss ses ibland, men nu hade vi skrapat ihop ett helt gäng och framtidsutsikterna ser ut att ge fler gemensamma dejter ihop.

Det var ett supermysigt ställe när vi väl hittade dit. Eftersom vår bil inte är körduglig, fick jag lift. Jag som brukar ha huvudet på skaft och ett bra lokalsinne, drabbades av Alzheimers light. Min stackars chaufför bäddades in i falsk trygghet. Och en bilresa som tog dubbelt så lång tid än beräknat. Nollsexorna i baksätet tröttnade rejält...

Men väl på plats blev det lunch vid långbordet i örtagård. Ljuvliga dofter av mat, örter och blomster - mmmm! Spring och lek i tillhörande lekplats. Mycket vill ha mer. Det kommer absolut bli en favorit i repris. Och nästa gång hittar jag dessutom dit.

söndag 22 maj 2011

Bakom lås och bom

Det finns folk som är mer eller mindre farliga för sin omgivning. Helt okontrollerbara som borde sitta bakom lås och bom. Och inte komma ut igen förrän de har stressat ner och skaffat koll på sina liv igen.

Ni vet, sådana som glömmer sin egen och sonens jacka hos mamman som bor tretton mil hemifrån. Som kör runt med en bil där kylarvätsketanken på nåt mystiskt sätt gått sönder. Och som lurar ut sin vännina på villovägar i tron att hon har så förbaskat bra lokalsinne och koll på läget. Eller vars man, som glömmer sin jacka mitt i natten hos gästerna innehållande husnycklar i jackfickan och kommer på det först när familjen nästan åkt den milslånga vägen hem...

Suck, dags att ta djupa andetag. Inhale.................. Exhale............. Dags att återta kontrollen och leva lite mindre farligt och spännande. Och förvirrat - det klär inte min image överhuvudtaget. Ärligt, jag fixar inte en sådan helg till.

torsdag 19 maj 2011

Tillökning väntas..

...till min fotoutrustning. Äntligen har jag blivit färdig att betälla en försenad födelsepresent till mig själv. Nu är det gjort och nu inväntar jag lite trevlig post i form av ett closeup-filter (ett billigare alternativ till makroobjektiv) och en reflexskärm.



Bilderna är lånade av Tvspelsweb

onsdag 18 maj 2011

Ärligt...

...vilken är snyggast? Vad tycker du?


Nykläckt

Imorse, på vägen hem från dagis möter jag en bekant på parkeringen. Sist jag såg henne var det i sakta mak, med en stor kula på magen. Inte jättestor för att vara i nionde månaden, men klart synbar kula.

Idag hoppar hon nästan ur bilen och den runda bebismagen har trollats bort. Förvandlats från gravidmage till ett litet knyte som bärs runt i babyskydd. Ett exakt likadant sån vi haft till våra små, när dom var nyfödda. Där i, sitter en nykläckt liten bebis. Tolv dagar gammal. Tolv dagar! Invirad i blå fleecefilt och ser ut att ha det oerhört gott där han sover. Så liten, så liten. Jag har nästan glömt att de var sådär små. Det rycker till lite i livmodern på mig. Visst skulle det vara mysigt att få uppleva det där en gång till. Sniffa bebis (finns det nåt som luktar godare än små bebisar), vandra runt i mysbyxor och bara fokusera på sin lilla familj och att det åtminstone är bra om man lyckas få fram mat på bordet.

Det skulle verkligen vara mysigt att få vara med om ännu ett underverk. Samtidigt är jag så tacksam för de två underverken som livet gett oss. Två barn är inte alla förunnat. Även om vägen dit inte varit på en räkmacka.

tisdag 17 maj 2011

Det luktar tant

När går man från flicka till tjej? Från tjej till kvinna? Från kvinna till.... tant?
Redan under min högskoletid, 20+, blev jag kallad tant av en kille i femårsåldern. Han, hans lillasyster och mamma hamnade i tvättstugan samtidigt som mig en kväll. Lillsyrran började pilla på min tvätt men blev snabbt tillrättavisad av storebror; "Rör inte tantens tvätt!" Tant? Vem? Jag!? När man är tjugo plus så tar man det med en klackspark. Det är en hel evighets väg tur och retur innan man hamnar i tantträsket.

Men nu då? Femton år senare? Känner en aning schizofreni gällande min klädsmak. Vill inte se ut som en sextonårig med midjekort tröja och piercing i magen. Inte heller vill jag klä mig i beige knälång kjol där nylonstrumporna slutar några centimeter därunder.

But let´s face the fact. Jag är närmre fyrtio än trettio. Efter två ammande barn är det omöjligt att klara penntestet. Det är viktigare med bekvämt än snyggt (helst båda delar). Har sen några år tillbaka börjat köpa Gaborskor och idag slog jag till på ett par Riekersandaler. Och det är just här som det börjar lukta tant. Inte så att det stinker, men en liten sniffning kan kännas.
Fast jag äter fortfarande russin, istället för att se ut som ett. Dom enda löständerna jag stoppar i munnen är Karamellkungens rosa och vita. Käppen lyser med sin frånvaro och barnvagnen håller mig borta från rullatorn. Kanske har jag trots allt de eländiga finnar att tacka för ändå. För dom håller fortfarande hårt grepp om min hy. Och inte kan man väl vara tant när man har tonårsfinnar?

måndag 16 maj 2011

Åke, mmmm yeah!

Apropå Esc häromkvällen. Om den här Åke-låten framförts i det forumet av någon öststatsland typ Bosnien, Makedonien eller liknande, så hade jag gärna delat ut min tolva till dom. I like kringelekrokmusik a´la östländarstuk. En av årets heta sommardänga, varför skickade inte Rumänien Alexandra Stan till Düsseldorf? Och tänk vad alla Åke skulle vara glada när vi sjunger om dom. Åh-åh-åh-Åke mmmm yeah....Åke!

Come rain, come shine.

Senaste veckorna har molnen hopat sig något på himlen. Den grå massan har gjort det svårt för min sol att nå fram. Jag har stått vid flera vägskäl, med beslutångest. Försökt reda ut härvan. Nu börjar solen stråla igenom molnen och det återstår bara lite dis kvar. Det ena valet efter det andra har åtgärdats och det har varit snabba puckar på vissa frontar. Allt är inte spikat och klart ännu, but when it is - I´m gonna tell you.


Bilderna får inte kopieras eller användas utan min tillåtelse

söndag 15 maj 2011

Taxi, var god dröj!

I har levt det ljuva livet som festprisse i dagarna två. Två barnkalas och en spontan inbjudan till Eurovision-Song-Contest-och-grillat-med-vänner.
Jag har levt det ljuva livet som taxidriver. Lämna barn, hämta barn. Köra hela familjen till vännerna och hem igen. Sova lite för att lämna barn och sen tillbaka igen för att hämta.

Men kvällen var rikitgt riktigt trevlig. Inte bara med tanke på Eric´s tredjeplacering och för att Azerbajdzjan`s (kommer aldrig lära mig att stava det landets namn) bidrag faktiskt var bra, utan för att jag uppskattar att få ägna lördagskvällar i goda vänners lag. Det känns alltid lite extra lyxigt att få gå bort och bli bjuden på god mat.

Men vilken oväntad rysare vid omröstningen. Huga! Själv tyckte jag att Ungern skulle få kamma hem segern. Och precis som alla andra svenskar verkar tycka, så gillade jag de irländska hormonstinna och spattiga läppstiftskillarna. Kan man bli annat än glad? Mer glädje och ståluggar åt folket!

Men ordet bakfylla har fått en helt ny betydelse, även om man inte druckit en droppen. Barn som inte går och lägger sig i tid blir en smula mindre trevliga dagen efter. I somnade efter elva och E ja hon dansade och stuffade glatt när vinnarlåten sjöngs. Var kommer denna energi ifrån halvett på natten? Varför har jag inte ens så mycket energi klockan tio på morgonen? Idag är energin som bortblåst och det är mest tannagnisslan. Men som man säger, som man bäddar får man ligga. Och vi bäddade för barnen på tok försent.

fredag 13 maj 2011

Tant Gredelin och Farbror Blå

I har klippt håret hos frisören, vilket inte bara innebär en något kortare frisyr utan även valfri färg i håret och klubba. Färg som i princip trillar av på några timmar. Men färg i håret är alltid roligt enligt I och tydligen även enligt E.

När storebror var färdig ville lillasyster också ta plats i stolen. Frisören kammade henne lite och toppade ungefär tio hårstrån. Ahhh, där rök min lilla totte som jag lyckats samla ihop tidigare idag, men som E genast ville ta bort (oväntat). Hur som fick hon erbjudande om lite i färg i håret och hon var inte sen till att tacka ja till det. Rosa färg i håret - varför skulle en tvååring säga nej till det?

Därefter sedvanlig pannkakslunch för Tant Gredelin och Farbror Blå på Björns. Det är inte så ofta det händer att själv jag tar med mig barnen ut på triolunch. Mest för att man aldrig vet hur det går. Ibland galant, ibland helt upp och ner. Idag gick det bra. Bortsett från att tant Gredelin fick ett utbrott för att hon inte fick slicka i sig två deciliter grädde först och sen äta pannkakorna. Glägglä!!!


Bilderna får inte kopieras eller användas utan min tillåtelse

Borttappat

Här ska egentligen gårdagens inlägg stå, men det har på något sätt kommit på villovägar. Bloggarnas inlägg från igår verkat ha försvunnit från Bloggers och rakt ut i rymden på okänd mark eller planet. Vem vet, kanske sitter gröna gubbar på mars nu och försöker tyda text om hur jag moffat i mig choklad hela veckan, medans storebror endast för äta på lördagar. Vilket inte är sant. Eller jo, men undantag har gjorts idag.

J har flera gånger sagt till mig att jag borde ta en back-up på min blogg. Klokt tänkt, men ni vet mañana mañana... Nu hoppas jag ha lärt mig en läxa.

torsdag 12 maj 2011

Att leva som man lär

Mamma, kan jag fått ett Kinderägg? frågar I under tiden han stiger upp från kvällsbadet. "Nä, det är inte lördag idag", svarar jag. Inte ens lill-lördag. Inte för att det skulle hjälpa, för i det här huset försöker vi hålla oss till godis på lördagar. Med undantag av kalas på annan veckodag eller någon enstaka gång pga nåt annat. Men annars är det lördagsgodis som gäller. Punkt. Slut.
Iallafall för I´s del. E är fortfarande inte inbjuden i den här världen även om hon ibland slänger en och annan trånande blick. Men då är vi snabba att bjuda på lite russin. Works all the time.

Och det är ju en fantastisk tur att man lever som man lär. Själv har jag varit i chokladkuben både en, två, tre, kanske fyra gånger denna torsdag och smaskat på Lindtkulor. Och om sanningen ska fram så är den snart uppäten för jag har även hängt där måndag, tisdag och onsdag. Nä, det är inte lördag idag.... Orättvist, men sånt är livet.
Det här var mitt dilemma när jag var liten. Jag fick bara godis på lördagar och jag var sur för att jag inte fick bestämma när det var läggdags. Åh vad skönt det ska bli när jag blir vuxen, då får jag bestämma allting själv! Jag hade ingen tanke på att det kunde gälla pensionsförsäkringar, telefonabonnemang, elleverantör, förskola och skola till mina barn, tjänstebil till mannen eller inte, pest eller kolera. I efterhand kan jag tycka att livet som barn var enklare. Men att få äta godis och sötsaker när man vill är baske mig en av de vuxnas privilegium.

onsdag 11 maj 2011

First in line


Stranden måste vara mitt andningsställe här på jorden. Inte bara på sommaren utan även höst, vinter och vår. Där hämtar jag kraft och fyller på kroppen med energi. Bara att sitta där i sanden känns meditativt. Och lugnande. Att stilla andas havsluft.

E kände inte bara havsluften idag utan även vittring av glasskiosk. En igenbommad sådan. Men snart är det nog öppningsdags och glasstokiga lillbruden har redan ställ sig first i line.

Bilderna får inte kopieras eller användas utan min tillåtelse

tisdag 10 maj 2011

Song all day long

Schlagernörden is back in the tv-sofa. Ser sällan på dumburken annars, men den här veckan ligger jag raklång på sofflocket. Esc direkt från Düsseldorf lockar, inte bara ikväll utan även på torsdag och lördag. Halleluja! Saknaden av grekisk gud är stor. Konstaterandet att Azerbajdzjans (vem kan stava det utan att tjuvkika på google?) svenskproducerande låt håller även i år stämmer.

Sång har det även bjudits på tidigare idag. Babyrytmikens näst sista gång är avverkad. Det är inte bara en termin av sjungande mammor med mer eller mindre musikfriska barn som lider mot sitt slut. Nä det är en hel epok för min del som går i graven snart. Med viss saknad kommer att vi lämna sjungande kyrkis, men man ska sluta när man är på topp. Och det är vi nu. För visst är det väl även det en tävling om vem som dansar och sjunger bäst i åldrarna noll till två?

måndag 9 maj 2011

På ett flak där bak


Picknick i gröngräset och en rejäl tur på bondens enorma traktorsläp. Saliga barn, nästan religiösa. Åtminstone tills färden var över och alla femårshuliganer återvände till den lilla traktorn där det var fritt fram att kliva upp i hytten (förevigade av alla föräldrar) och trycka på tuuuuuutan. Tuuutan. Tuuuutan.. Ja ni fattar. Om och om igen. Som ett irriterande oljud i den harmoniska lantidyllen.

Solen var med oss hela eftermiddagen, men vinden var duktigt mot oss på vägen hem. Det vankas träningsvärk i benen imorgon och inatt bjuds det drömmar om traktorer och tuuuuutor.

Bilderna får inte kopieras eller användas utan min tillåtelse

söndag 8 maj 2011

Söndagseffektivtetet?

Det gäller att passa på och ta vara på tillfällena som ges.
Det sägs att de mest effektiva arbetstagarna är småbarnsmammor. Säkert ligger det en del i det. Ingen rast och ingen ro.

Idag har det nästan känts som den gamla slagdängan, "jag är inne när gumman min är ute, jag är ute när gumman min går in. Det är det som är livet på en pinne....".
Jag passade på att smita ut på promenad under tiden J fixade till lunchen. När killarna var på Lek&Plask åkte vi tjejer in till stan och snabbköpte sandaler. J tog sen med sig barnen en runda och jag passade att plugga. Under min "matlagning" rensade J rabatten på baksidan. Och under mannens innebandyträning, tvättade jag dagens tredje maskin, bäddade rent i sängarna, åt upp lördagsgodiset och nattade en nybadad tös.

Ja det var den effektiva söndagen det. Några frågor på det?

fredag 6 maj 2011

Feelgood

På vägen hem från vännerna infinner sig en härlig feel-good-känsla. Vi har hängt med dom nästan hela dagen. Njutit av det fina vädret på lekparken och i deras trädgård. Ätit förmiddagsfika, lunch och eftermiddagsfika utomhus. Nollsexorna har lekt hela tiden och nollniorna har bekantat sig lite med varandra. Mammorna fick en stund över för oavbrutet mammaprat, när de små tog sig var sin lur.

En fredag när den är som bäst. Vänner, fika och vårsol = livskvalitet.


Bilderna får inte kopieras eller användas utan min tillåtelse

torsdag 5 maj 2011

36

36, ett tal vilket som helst. Men också ett nummer som står för min ålder. Prick. Eller plus 43 minuter. Nu handlar det mest om två siffror, det känns inget särskilt att fylla år. Det är inte så att jag hade svårt att somna igår kväll som jag hade för trettio år sen. Inte heller vaknade jag tidigt imorse i väntan på att familjen skulle komma och sjunga för mig några timmar senare.

Fast firad har jag ju allt blivit idag och det är jag ruskig glad för. För firad vill jag bli. Med presentkort, rosor, kameraväska, egentillverkad flaskpost (kan tänka mig att idén är hämtad från ena Pippifilmen) och favoritchokladen. I kunde givetvis inte hålla nåt hemligt utan berättade snabbt vad han visste. Dvs innehållet på de tre sista. Honom kan man lita på! Åtminstone om man vill veta hemligheter.

Finaste presenten var dock ett egendesignat armband i hjärtan som I hade gjort åt mig på förskolan. Han var dock tydlig med att det inte var nån födelsedagspresent, eftersom sådana presenter får man ju inslagna (!?) Spelar mindre roll. Det var gjort till mig och det värmer mest i mitt hjärta.

Födelsedagskalaset gick av stapeln på ett lekland. Jag och I har haft mamma-son-eftermiddag och vad passar bättre på en sådan dag som denna? Det har åkts buss, rutschkanor i mängder, hoppats på studsmattor och i bollhav, fikats och så har det nog åkts lite rutschkanor till. En härlig dag som ännu inte nått sitt slut.




Bilderna får inte kopieras eller användas utan min tillåtelse

Lyxförpackning

Har absolut köpstopp vad det gäller klänningar till lilltjejen. Men med den här får jag nog göra ett undantag. Det kommer bli en tuff brud i lyxförpackning, för en ynka femtiolapp. Grrr!


Bilden är lånad från HM

Klimp klamp

För några veckor sen när vi var hemma hos ett par kompisar på fika, fick vi med oss lite arvegods hem. Fina grejor, bland annat de här tofflorna. Lilla E är sååå nöjd med sina "träbånnar" och klampar omkring här hemma mest hela tiden. Klimp klamp, klimp klamp...
Som vilken etablerad Näsettjej som helst. Merparten av de under tio och de över fyrtio klampar runt i sådana på Ica under sommarhalvåret. Klimp klamp, klimp klamp..

Troligtvis nåt genetiskt, för enligt min mamma var jag likadan. Hon tyckte det var super att sätta på mig tofflorna innan vi åkte iväg för att handla. Om hon skulle "bli av" med mig, så var det bara att lyssna till klimp klamp, klimp klamp...


Bilderna får inte kopieras eller användas utan min tillåtelse

onsdag 4 maj 2011

Mellan hägg och syrén


Den underbaraste och vackraste tiden är här nu. Tiden mellan hägg och syrén. Då grönskan är som grönast och de japanska körsbärsträden är som bäst.

Cykelbanan här utanför är inramad längs kanterna av hägg. Det luktar fantastiskt när man går förbi. Mmmmmmm! Några kvistar fick, lite oskyldigt, följa med oss hem till uterummet. Där sniffar vi på dom och njuter.

Bilderna får inte kopieras eller användas utan min tillåtelse

tisdag 3 maj 2011

Trevlig tisdag

Efter regn kommer solsken. Med kyla kommer frost....
Gissa om jag blev något förvånad imorse när jag blickade ut över trädäcket och fick se en vit frostig hinna? Vi är inne i maj månad och frosten gör comeback. Dock inte med några lysande recensioner, utan snarare med en överkryssad geting. Funderade ett tag på om jag skulle ta på mig fuskpälsen på väg till förskolan, men nä så sjuttsingen heller. Jag vägrar! Det är maj! Hallå Frosty Man, det är maj! Och jag tänker inte låta mig skrämmas. Skrämmas bort från vårjacka och vårkänslor.

Sinnet har dock varit värmande idag. Eftermiddagen bjöd på fika och lek hos kompisarna på "nya dagiset". Studsmattan där, hoppades varm av såväl de stora killarna, som de små tjejerna. Om och om igen. Särskilda mina barn var överförtjusta, då en sådan saknas på vår tomt.

Därefter åkte jag och E direkt till simhallen för terminens nästa sista babysim. Hon älskar verkligen det nu! Vill inte hem utan vill ha mer. Den svala temperaturen i poolen bjöd in till bastupremiär för lilltjejen. Varmt och skönt några minuter. Tror absolut på en kommande favorit i repris, så länge hon själv slipper att gå på det varma klinkersgolvet.

Nu väntar "Inför Eurovision Song Contest" för att kolla in Saade´s konkurrenter. Ett måste för en schlagernörd som mig.
Now, over and out!

måndag 2 maj 2011

Life is a rollercoaster..

...just gotta ride it.

Fina minnen till den låten. Jag och Daloms bästa tjej i en liten (röd tror jag) bil körandes i Falun för drygt tio år sen. Vi hade handlat upp stora delar av mackens fredagsgodis och sjöng glatt med i låten på vägen hem. Varje gång jag hör den eller tänker på den, så tänker jag också på min sköna Faluböna :-)

Det är precis så livet är, som en berg-och-dalbana. Ibland går det uppåt och ibland neråt. Det är det som är själva livet, även om det är tungt när det dalar. Idag har det inte varit min dag, bortsett från eftermiddagens uppskattade tur till Kyrkans Hus med barnen för sång och lek. Annars har det varit en sådan dag man bara vill stryka ett streck över. Men efter regn kommer solsken. Och imorgon är en annan dag...

söndag 1 maj 2011

Fifteen minutes of fame

Mina femton minuter i kändisvärlden är förbrukade. Och ärligt talat, det passar mig alldeles utmärkt. Det klär mig inte att stå i strålkastarens ljus och viljan to be famous saknas.

Byns största event tog vid idag. Gymnastikförenings avslutning och uppvisning med ett antal hundra barn i salen och ännu flera vuxna på läktaren. Puh! Jag fick hoppa in helt otränad på 4-5-åringars dans och hoppa rundor. Som blomsterflicka, med vacker gul krage. I guidade mig med bravur och jag fick nog ändå godkänt. Vad gör man inte för sin lille skatt?

Jag kommer inte bjuda på några foton från idag. Det finns inga på mig. Inte i detta hushåll. Men säkert i vännernas. Är fullt medveten om att det har filmats friskt under "showen" och att det kan vara Youtube nästa. Men jag får bjuda på det. Liksom mina fifteen minutes of fame, här i byn.

Valborg i solnedgång

Liksom den underbaraste påsken på länge, fick vi nöjet att njuta av bästa valborg på länge. Perfekt väder, traditionell brasa med mingel och en kväll med trevligt sällskap. Inte bara för oss vuxna, utan även för barnkvartetten. Det första barnen frågade efter imorse när dom vaknade var gårdagens kompisar. Dom ville fortsätta leken, som avslutades igår i soffan. Där alla utom minstingen somnade en efter en efter en....



Bilderna får inte kopieras eller användas utan min tillåtelse