Får jag lov att bli lite lätt förbannad?

Jag har alltid tänkt att jag inte ska bli så här.

Just här.

Inte bli politisk.

Men nu råkar jag bli det.

Politisk.

Råkar gå i åsiktskorridoren.

Och bli lite lätt förbannad.

Jo jag kan förstå att man kan känna sig besviken.

Upprörd.

Lurad.

När någon man älskar och avgudar, visar sig vara "otrogen".

När en fotbollsikon, byter sida.

Provocerande? Absolut!

Men vad som provocerar mig ännu mer är detta hat.

Hatet som leder till vandalisering.

Till smutskastning.

Är det sådant vi vill lära våra barn?

För nog är det väl vi vuxna och samhället (inte bara skolan) 

som måste vara förebilder för våra barn. 

Bjuda dem på sjyssta värderingar?

Är det rimligt att samhället lägger så mycket pengar 

på den manliga "sportkulturen"?

Att en staty kan få bekostat skydd,

medans kvinnor som utsätts för våld och trakasserier blir utan?

Att det läggs åtskilliga miljoner varje år på polisbevakning vid högriskmatcher?

Sådant som istället skulle kunna rädda kvinnoliv?

Eller?

Så jag bara undrar, 

varför allt detta hat?

OCH - får jag lov att bli lite lätt förbannad?

Amen.