Pojken som kunde tala med hästar

I är fortfarande sjuk. Det började med feber och hosta i lördags och efter en tur till farbror Doktorn i måndags, fick vi veta att det var bronkit. Hostan är fortfarande kvar, men låter inte lika skällande och hemskt som tidigare.

På lekplatsen här utanför, åkte I´s alla "zebrakompisar" från förskolan pulka i förmiddags. I tyckte det var jättetråkigt att inte kunna få vara med, men blev lite gladare när vi gick fram och pratade med kompisarna och hans underbara "zebrafröken" Sophie. Som plåster på såren tog vi en promenad till shetlandsponnysarna. Tanken var att dom skulle få lite morötter som onsdagsgodis, men det lyckades jag ju glömma här hemma.

I tyckte iallafall det var mysigt att få gå där och prata med hästarna och sa till en ponny att "komma med". Vart då? undrade jag. "Hem till oss, så att han kan titta på alla mina leksaker"