Med en doft av julstämning, vallar vi runt "tanterna" på Vellingeblomman,
träffar den danska tomten, förlorar oss bland alla ljuvliga julsaker och
blir efter några timmars shoppande lika trötta som efter ett maratonlopp.
Vi kränger resterna av Pollykakan tills jag storknar och skrattar sen hjärtligt åt
treåringen som förbannar sig över de där tomtarna i sången som svär?!
"Single bell, single bell, single all da way, oh what FAN.......
Mamma man får inte svära som dom där tomtarna gör..."
Nä man får verkligen inte svära. Inte ens Santa himself.
3 kommentarer:
Hahaha, underbart!
Kram Lena
Neej jag förstår att man kan bli upprörd för det, det låter ju hemskt illa när just Santa svär, inte riktigt bra faktiskt!Annars lät det mysigt att gå och få känna doften av jul och den där marockanska lyktan var ju bara så fin!
Ha en skön söndag!
Kram Helena
Alltså jag är inte redo för tomtar riktigt ännu... :) Men lyktan, den är jag mer än redo för. Kram!
Skicka en kommentar